Ale härad i Västergötland

   Ale härad ligger i Västergötland, nordost om Göteborg, mellan Göta älv i väster och sjön Mjörn i öster. I öster dominerar vildmarksområdena Risveden i norr, samt Alefjäll och Vättlefjäll söderut.
  Ale är tidigast omnämnt 1262 (Alyr). Namnet anses vara plural av ett ord som antingen syftar på trädslaget al eller på ett fornsvenskt ord för helgedom.
  Ale härad gränsade på den svenska sidan till häraderna Vättle, Kulling, Bjärke och Flundre, samt på den norska sidan till skeppsredorna Torpe, Faxe och Hising - sedermera Inlands Torpe, Inlands Södre och Västra Hisings härader.

Ale (tidigare Alers eller Ala) härad bestod under medeltiden av tio socknar, men redan 1528 reducerades antalet till nio. Under tiden 1569-1601 ingick fem av dessa socknar, nämligen Skepplanda, Skövde, S:t Peder, Starrkärr och Kilanda i Visingsborgs grevskap.
  Den äldsta kände häradshövdingen i Ale hette Torel Magnusson 1423. Bland hans medeltida efterträdare märks Ragnvald Helgesson 1463, Olof Svensson 1470, som samtidigt var borgmästare i Lödöse, Peder Bertilsson (Lilliehöök) 1481, som bodde på sin sätesgård Upplo i Bjärke härad, samt väpnaren Bengt Andersson (sparre över tre kulor) 1485-96, som var bosatt inom häradet på sätesgården Kärre (nuv. Kärralund).
  Vid slutet av 1520-talet var Ale förenat med Flundre härad till en gemensam domsaga. Häradshövdingar därstädes har varit Tuve Birgersson (Lilliehöök) 1526-29 och Peder Svenske 1529. Under åren 1532-36 var häradena åter igen skilda åt, då borgmästaren Anund Esbjörnsson den 8 mars 1532 och fogden Herlof Joransson den 23 november erhöll var sin fullmakt som häradshövding blott i Ale.
  1536 förenades åter häradena med Birger Andersson (Lillie) som gemensam häradshövding. Denne efterträddes 1540 av frälsemannen Nils Persson till Råda, vilken ännu 1552 nämns som häradshövding i Ale, men vilken då fått avstå Flundre till annan person. Möjligen kvarstod Nils Persson i Ale till 1558, då han utnämndes till häradshövding i Askim, Sävedal och Vättle. Persson efterföljes i Ale av Christoffer Torstensson (Forstenasläkten) 1559 och till sin död 1589 och denne i sin tur av f.d. befallningsmannen på Stockholms slott Erik Hård 1590 och då till 1603.
  Under den tid Ale var uppdelat mellan kronan och Visingsborgs grevskap (1569-1601) tjänstgjorde som grevens vikarie i häradet lagläsarna Anders Toresson i Tingberg 1573-82, Knut Andersson i åsen 1586-88, Lars Heliessoni kavlås 1589, Lars Matsson i Åkatorp 1590 och Nils Galle i Annestad 1593-1601. Sannolikt talar för att dessa personer åtminstone tidvis fungerat som tingsförrättare även i den återstående delen av häradet. I Västergötlands handlingar (KA) 1605:4 finnes f.ö. belägg för att åtminstone den sistnämnde haft dubbla fullmakter.
  Senare häradshövdingar i Ale har varit fogden Anders Birgersson 1604-05, Anders Olofsson (Oxenhufvud) till Säby 1606-10, Johan Claesson (Uggla) 1614, som tidigare haft motsvarande befattning i Flundre härad, samt kaptenen sedermera överstelöjtnanten Vilhelm (Welam) von Saltzborg 1619-27. Denne efterträddes till följd av kungliga brevet den 29 april 1628 av assessorn i Svea hovrätt Erik Ulfsparre, som då erhöll häradshövdingsräntan från bl. a. Ale i form av lönetillägg i hovrättsstaten. Efter Ulfsparres död 1633 övergick räntan på enahanda villkor till assessorn Isak Henriksson Silfverhielm. Då denne 1638 lämnade hovrätten, fick han till efterträdare assessorn Jacob Skytte 1639-40. Den 20 november 1641 förordnade Kungl. Maj.t sekreteraren i kammarkollegium Samuel Kempe (1647 adlad Kempensköld) till häradshövding i Ale. Denne behöll ämbetet till 1653, då till följd av kungliga brevet den 29 april s.a. häradshövdingsräntan från häradet kom att ingå i Göta hovrätts lönestat. I samband härmed bildades av Ale, Flundre och Väne härad en ny domsaga, som ägde bestånd till periodens slut. Häradshövdingar därstädes har varit assessorerna i Göta hovrätt Christian Lillie 1653 och till sin död 1655, Gabriel Gyllengrip 1656-57 samt Johan Gustafsson Örnevinge 1658-80.
  Tingsrättare i Ale härad under tiden 1596-1680 har varit Nils Galle i Annestad 1596-1603, Gunne Arvidsson i Kåenstop 1604-1605, Botvid Larsson i Bålltorp 1607, Nils Galle i Annestad ånyo 1609-1614, Per Bengtsson (Pilefelt) 1615-1618, Anders Torkelsson i Pixbo 1619-1644, Johannes Petrejus 1645-1656, Gabriel Gyllengrip, häradshövding i häradet 1656-1657, Johan Gustafsson Örnevinge häradshövding i häradet 1658-1680. Under tiden 1665-72 har lagläsaren Johan Andersson Darelius dels kontrasignerat domböckerna, dels undantagsvis själ hållit ting (1665 och 1667).