Autism är ett funktionshinder som beror på en medfödd eller tidigt förvärvad hjärnfunktionsstörning. Ärftliga faktorer har stor betydelse. Autism kan inte uppstå på grund av dålig uppfostran eller av traumatiserande upplevelser. I Sverige föds årligen minst 200 barn med någon form av autism, de flesta av dessa är pojkar. Autism förekommer ofta tillsammans med andra funktionshinder som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselskador.
 Om det föreligger normal begåvning brukar man kalla det för högfungerande autism och ofta är det synonymt med Aspergers syndrom. Aspergers syndrom och högfungerande autism kan båda definieras som autism hos normal- eller välbegåvade personer. Den avgörande skillnaden är utvecklingen under de tre första levnadsåren.
 Istället för högfungerande autism är det egentligen mer riktigt att säga högfungerande person med autism. Anledningen är att det är personen som är högfungerande. Högfungerande beskriver alltså inte vilken svårighetsgrad autismen har.

Bokmärke

• Diagnosen Autism
• Min son har diagnosen autism
• Osynligt funktionshinder
• Ett livslångt funktionshinder

Andra sidor om autism

Autism och Aspergerförbundet
Autism - Wikipedia
Autism hos barn
Vad är autism?
Autism Society

Riksarkivet Det som är utmärkande vid autism är att personen oberoende av begåvningsnivå har kvalitativa och tydliga svårigheter och/eller avvikelser inom områdena socialt samspel, kommunikation och beteende. För att få diagnosen Autism ska man ha haft dessa svårigheter före tre års ålder.

 Svår begränsning av förmågan till ömsesidigt socialt samspel. De har också nedsatt förmåga att både använda sig av och förstå ögonkontakt, mimik, gester och kroppshållning i detta samspel. Vidare har de svårt att få och behålla vänskapsrelationer och delar inte spontant glädjeämnen, intressen och aktiviteter med andra.

 Svår begränsning av förmågan till ömsesidig kommunikation. Personer med autism har en försenad eller utebliven talutveckling och alltid stora svårigheter att föra en dialog. Vanligt är vidare ett stereotypt tal med många upprepningar eller med "egna" ord, konkret och bokstavlig tolkning av språket. Svårigheter att anpassa röstläget/röststyrkan till situationen. Många personer med autism behöver lära sig att kommunicera på andra sätt än med tal, t ex med hjälp av bilder.

 Svår begränsning av fantasi, lek, beteende och intressen. Barn med autism leker inte som andra barn varierande, spontana låtsas- eller rollekar. Barn såväl som vuxna kan periodvis helt uppslukas av speciella intressen, saker eller aktiviteter och bryr sig då inte om något annat. En del är mycket rutinbundna och reagerar kraftigt på små förändringar. Många har avvikande ensidiga och stereotypa rörelsemönster, som att vagga fram och tillbaka, snurra runt, vifta eller klappa med händerna. De har också ett annorlunda sätt att uppfatta, tolka och reagera på sinnesintryck. Det gäller framför allt känsel, ljud, värme, kyla och lukt.

Attention på Facebook

Riksförbundet Attention

Autismforum

Organiserade Aspergare

Handikappsförbunden

The World Autism Organisation (WAO)

National Autistic Society

Autism Society of America

Compassen

Svenska handikappidrottsförbundet

Jag och Walther, vintern 2010

Jag och Walthers pappa Tony upptäckte tidigt att det var något som inte stämde med vår son. Men vi visste inte vad det berodde på. På BVC fick vi hela tiden veta att barn utvecklas olika. Walther gick tidigt, redan vid 8 månaders ålder började han sina staplande steg. Han var snart mycket aktiv och totalt orädd som små barn ofta är.
 När det gäller hans språkliga utveckling var han mycket sen. Han använde några få ord men verkade inte ha något större behov av att prata. Han skrek sig till allt! Utbrotten var många och kunde hålla på länge - det var mycket svårt att nå honom och trösta honom i dessa situationer. Det var också svårt att förstå vad som ”triggade” igång dessa utbrott (först i och med diagnosen har vi förstått hur känslig Walther är för olika sorters ljud, ljus och fysisk kontakt). När utbrottet väl var över så verkade Walther precis som vanligt, glad och positiv.
 När Walther i treårs åldern började prata så gjorde han det enbart med några få personer, tyvärr inte med dagispersonalen. Dagis var ett annat problem, Walther tycktes inte vilja delta i aktiviteter, han lekte inte med de andra barnen utan trivdes bäst med att sitta i ett hörn och leka med någon leksak. Han uppfattades som tyst och svår att locka till lek. Ändå var det många av de andra barnen som gillade Walther – kanske för att han aldrig kivades med de andra barnen och verkade glad och nöjd.
 Nu är Walther snart sju år. Han har börjat i sexårsgruppen i en liten byskola nära vårt hem. Det har inte varit problemfritt. Han har haft svårt för den nya miljön och nya rutiner. Svårast har varit att efter skolan tillbringa tid på fritis som ligger i samma skola. Då samlas barn från olika årsgrupper och leker väldigt fritt. Detta är något som han har svårt att klara av utan vuxenstöd. Han har svårt för alla ljud och varit rädd och ängslig. Efter denna hösttermin som varit har jag gett upp. Jag får sluta tidigare och hämta honom när skolan slutar.
 Vi har haft möte på skolan med berörd personal från skola och habiliteringen och detta har lett till det positiva beskedet att Walther får elevassistent när han börjar i årskurs 1. Hoppas att detta kommer att fungera bra.
 Varannan torsdag åker vi till Ängelholm och tränar på habiliteringen. Personalen är fantastisk och jag riktigt ser hur min son lyser upp när han kommer dit. Där får han så mycket uppmuntran och hjälp, det som han så väl behöver. det är ju alltid lätt att få mycket kritik från sin omgivning när man inte beter sig som förväntat. Men kritik leder inte till utveckling utan till osäkerhet och otrygghet. Jag önskar så att det fanns ett annat alternativ till skolgång för min son än vanlig skola.
 Det som har varit allra svårast att se är hur svårt Walther har att få kompisar. Det verkar inte vara någon i hans lilla klass som vill leka med honom. Han förstår inte alltid lekarnas regler. Jag betraktar honom och ser hur han "hänger på" de andra barnen, men att de inte verkar bjuda in honom i leken. Här kan nog enbart vuxna hjälpa till. Men jag kan ju inte vara på skolan om dagarna.
 Tack och lov trivs han med lektionerna. Då allt är välorganiserat och alla deltar i olika aktiviteter. Just då är han inte ensam och deltar med hela hjärtat. Ja, för han är väldigt duktig och motiverad.
 I höstas hittade vi en aktivitet som verkar passa Walther. Det är scouterna i Klippans kommun. Han älskar att vara ute och tycker om att promenera och ha sin lilla matsäck med sig i "ryggan". Scouterna är väldigt välorganiserat och de har alltid samling i början och sedan innan de slutar.

Intressanta Bloggar

Livet i stort & smått

Det går inte att se på utseendet om någon har autism därför att människor med autism inte har något annorlunda utseende. Autism är ett så kallat osynligt funktionshinder. Det annorlunda sättet att hantera information, t ex när det gäller att ta in, bearbeta och tolka information, lära nytt och att bete sig på ett ändamålsenligt sätt, leder till de beteendeavvikelser som kan observeras. Ofta känner föräldrar tidigt på sig att någonting är fel därför att de märker att det är svårt att få kontakt med barnet. Med dagens metoder kan man ställa diagnos från ca två års ålder. Tidig upptäckt möjliggör en tidigt påbörjad behandling med intensivträning enligt program framtagna för att passa och främja utvecklingen för barn med autism.

När Walther var fyra år så bröt han benet. Detta hände i lekrummet på förskolan. Personal hade sett att han trillade och att han sedan vägrade resa på sig igen. Men han grät inte eller utryckte några andra känslor. Han sa inte att han hade ont. Han låg stilla och rörde sig inte. De ringde till mig och Tony och då jag jobbade på en skola strax intill var jag snabbt på plats. Inte heller till mig sa han något. Jag ville dock ta honom till sjukhuset. Efter en röntgen visade det sig att han hade fått en tibiafraktur. Walther reagerade han mycket lite på det som hände runt omkring sig, verkade helt frånvarande, till den stunden då det var dags att gipsa benet. Då fick han ett så pass kraftigt utbrott att läkaren ordinerade något lugnande. Under sex veckor satt Walther i rullstol, blev en fena på att köra den, baklagade sig aldrig utom när det handlade om omgipsning, röntgen eller annan fysisk kontakt. När det gäller röntgen så verkade Walther vara mest rädd för lamporna och ljudet där inne. Så fort vi lämnat sjukhuset var han glad och nöjd igen. Han pratade dock aldrig om händelsen i lekrummet, och mycket lite om vad som hände på sjukhuset. Jag var hemma med Walther under dessa veckor och kände en stigande oro. Jag hade som lärare varit i kontakt med elever som hade diagnosen Asperger, men de var så mycket äldre än Walther och därför var det svårt att göra någon direkt jämförelse. Men jag trodde att han kanske hade Asperger eller Autism. Jag läste allt jag kom över. Tony delade inte min åsikt han tyckte att Walther var för högfungerande för att vara autistisk. Men ju mer jag läste desto mer förstod jag hur brett autismspektrumstörningar är.

En go kille

Jag och Walther, Julafton 2008

Fler länkar

Autism Society's Facebook page

Autism är ett livslångt funktionshinder. Personer med högfungerande autism/Aspergers syndrom kan klara sig mer självständigt eller med lägre grad av stöd. Svårighetsgraden av autism kan variera, och personer med autism har därför olika behov av hjälp och stöd. De har t ex. svårt att generalisera, d v s att använda det de lärt sig i andra situationer och med andra personer än i den situation de lärde sig en sak. Personer med autism är i hög grad beroende av att få bekräftat av sin omgivning om de gör rätt. Med tidiga, intensiva och anpassade pedagogiska insatser i en tillrättalagd miljö kan man hjälpa personen till så gynnsam utveckling som möjligt. Ett av huvudmålen för behandlingen är att hjälpa personen att utveckla en fungerande kommunikation. Stödet kan se ut på olika sätt. Barn med autism går i regel i vanliga förskolegrupper men behöver ett individuellt anpassat innehåll och mycket stöd. De flesta barn med autism har skolgång i särskola för att få anpassad undervisning och en förutsägbar social miljö. En del barn, som har normal begåvning, kan med stöd gå i vanlig grundskola.
 Vid fyrårsundersökningen på BVC träffade jag en ny sköterska och hon tyckte redan vid vårt första möte att Walther borde remitteras till BUP. Jag var så glad att någon äntligen uppmärksammade att Walther var annorlunda ( jag var nog ganska desperat vid den tiden). Ett halvår senare fick vi komma till BUP i Helsingborg. Där gjordes en omfattande utredning. I samband med vår flytt till Klippan fortsatte utredningen på Habiliteringen i Ängelhom, där Walther fick diagnosen Högfungerande autism. De var snabba med att sätta igång träning och personalen på dagiset i Ljungbyhed, samt specialpedagog från kommunen skall ha en stor eloge för all tid de tränat tillsammans med honom. Hemma får han också träna en hel del, men vi känner att han också måste få vara bara en vanlig kille som leker och stojar lite. Tränar gör Walther fortfarande och kommer att göra det under hela sin uppväxt. Han gör ständiga framsteg och jag är mycket imponerad hur mycket han lärt sig under denna tid.

Habiliteringen måste utgå både ifrån personens faktiska ålder och den utvecklingsfas han eller hon befinner sig i. Det främsta syftet är att stödja personens utveckling och anpassning och fokus ligger därför oftast på inlärning. Med utgångspunkt från forskning om social inlärning, språkinlärning och undervisning försöker specialpedagoger få personer med autism att utveckla sina förmågor och färdigheter. Det är också viktigt att hitta strategier för att undvika problem som kan hindra den personliga utvecklingen och sociala anpassningen.

Andra Länkar

ISAAC Sverige