Bjärke härad i Västergötland

   Häradet omfattade socknarna Erska och Magra och Stora Mellby som sedan 1974 ingår i Alingsås kommun samt Lagmansereds socken som samma år fördes till Trollhättans kommun. Tingsställe var Sollebrunn, som än idag är centralort i bygden.
  Stora Mellby hade bildats 1867 genom sammanslagning av socknarna Gennevad och Mellby. Sedan 2006 är samtliga tidigare församlingar som hörde till Kullings härad, inklusive Långared, sammanförda i Bjärke församling.
  Ortnamnet är känt sedan 1200-talet; Biarkæhæræd, vilket kan innehålla genitiv (tillhörighetsbestämning) av biarka(r) (björk-). Det tros alternativt kunna vara ett inbyggarnamn; Biarkabornas härad.
  Bjärke gränsade till häraderna Ale, Flundre, Väne, Viste, Barne och Kulling. Området utgör en sydvästlig flik av Västgötaslätten, avsmalnande mot söder mellan sjön Anten och vildmarksområdet Risveden. Till 1542 var Risveden som häradsallmänning delat mellan Bjärke, Ale och Kulling, då Gustav Vasa (1523-1560) gjorde den till kronoallmänning. 1852 återfick Bjärke sin andel.
  Den genom Erska och Stora Mellby sydväst-nordostligt löpande Mellbydalen var häradets huvudbygd. Genom sitt läge var den idealisk för att utnyttja de förshärskande sydvästliga vindarna, och väderkvarnar har därför långt in på 1900-talet gett en särskild profil åt bygden.

Bjärke (tidigare Biärka, Bierke, härad bestod under medeltiden och ännu på 1600-talet av fem socknar, av vilka två, Genneved och Mellby, sedermera samanslogs till Stora Mellby socken. Under senare hälften av 1400-talet var häradet förenat med Kulling till en gemensam domsaga med Bertil Pederson (Lilliehöök) som häradshövding 1465-86 eller troligen till 1494, då han bevisligen satt kvar i Kulling. Även dennes son brynte Bertilsson var efter allt att döma häradshövding även i Bjärke, inom vilket han f.ö. var bosatt, närmare bestämt på sätesgården Upplo. År 1529 var varje fall sambandet mellan häradena avbrutet, då frälsemannen Rasmus Nilsson i september så förordnades till häradshövding i bjärke. Visserligen erhöll han den 31 maj 1534 fullmakt även på häradshövdingämbetet i Kulling, där han var bosatt, men redan 1540 omtalas detta ha givits till en annan person medan han själv kvarstod i Bjärke ännu 1559.
  År 1578 uppbars häradshövdingsräntan från häradet av grevinnan Ebba Månsdotter (Lilliehöök). Som hennes vikarie å tinget tjänstgjorde lagläsaren Lars Heliesson i Kavlås 1578. Månsdotters make Sten Eriksson (Lejonhufvud) hade under sin livstid innehaft Bjärke i förläning och 1568 övergick denna till änkan, som förmodligen antingen då eller i samband med konfirmationen den 4 december 1575 lyckades förvärva även häradets hövdingränta från samma härad. Hon efterträddes den 14 maj 1585 av sin son greve Axel Stensson (Lewenhavpt), som torde ha behållit räntan till 1600, då han lämnade landet. Den närmaste tiden därefter var fogden bengt Nilsson (Silverbielke) 1601-04 och ryttarmästaren Tord Bengtsson till Vittene 1605-11 häradshövdingar i Bjärke.
  Under åren 1612-27 användes häradshövdingräntan från Bjärke av kronan till andra ändamål med undantag likväl för år 1624, då sekreteraren på Älvsborg Peder Andersson tillfälligt erhöll densamma i förläning. År 1628 övertogs förläningen av assessorn i Svea hovrätt Jonas Pedersson, som till följd av kungliga brevet den 29 april s.å. erhöll häradshövdingräntan från bl.a. Bjärke i form av lönetillägg i hovrättsstaten. Enligt domböckerna fick denne behålla räntan till sin död 1635, och sedan hans sterbhus erhållit rätt till ett nådår, övergick häradshövdingämbetet 1636 till assessorn i Svea hovrätt Aegidivs Girs, som innehade det till sitt frånfälle 1639. Sedan även dennes sterbhus fått tillgodonjuta räntan, bestämde Kungl. Maj.t den 31 mars 1642, att denna skulle för framtiden disponeras av åbo hovrätt i form av lönetillägg. Till följd härav tilldelades räntan assessorn därstädes Hans Bengtsson Gyllelood och efter dennes dör 1645 hans kollega assessorn Sven Svensson Svart 1647-52. Med stöd av kungliga brevet den 29 april 1653 förlänades emellertid Bjärke och Kulling till en gemensam domsaga, som ägde bestånd till periodens slut.
  Tingsförrättare i Bjärke härad under tiden 1600-80 har varit Nils Galle i Annestad 1601, Botvid Larsson i Bålltorp 1602-1611, Nils galle i Annestad ånyo 1614, Per Bengtsson (Pilefelt) 1615-1620, Anders Torkelsson i Pixbo 1620-1623, Olof Andersson i Skövde 1628-1638, Anders Larsson Kroksander 1639-1643, Anders Hyltenius 1644-1653, Carl Lundius häradshövding i häradet 1654-1667, Johannes Petrejus tjänstgjorde 1656 som hans tillfälliga vikarie, israel Sparrman häradshövding i häradet 1668-1674, Johan Thiberg 1675, Johan Rasch häradshövding i häradet 1675-1679, Erik Ekling 1680.