Hålanda F2 1716-12-09 Olof Jacob Olsson Sigri Andersdot Maden

Gift 1748-01-03 i Hålanda med
Marit Andersdotter. Bosatt i Wärhufvudet, Hålanda.
Hålanda V1 1748-01-03   Dräng Oluf Jacobsson  Piga Mareth Andersdotter  Värhuvudet

Barn:
Sara Olufsdotter, född 1749-03-20, död 1811
Hålanda F2 1749-03-20 Sara Oluf Jacobsson Mareth Andersdotter Värhuvud
Anders Olufsson, född 1750-12-09
Hålanda F2 1750-12-08 Anders Oluf Jacobsson Mareth Andersdotter Värhuvud
Jacob Olufsson, född 1754-01-06
Hålanda F2 1754-02-06 Jacob Oluf Jacobsson Mareth Andersdotter Värhuvud
Hålanda F2 1755-02-16 Anders Oluf Jacobsson Marit Andersdotter Värhuvud
Sven Olofsson, född 1758-01-16, död 1829-02-27
Nils Olufsson, född 1760-11-12
Brita Olufsdotter, född 1763-02-01
Hålanda F2 1763-02-01 Brita Oluf Jacobsson Marit And Värhuvud
Jacob Olofsson, född 1765-12-11
Hålanda F2 1765-12-11 Jacob Oluf Jacobsson Marit And Värhuvud
Anders Olofsson, född 1767-03-26
Hålanda F2 1768-03-26 Anders Oluf Jacobsson Marit Andersdott Värhuvud
Anna Olufsdotter, född 1771-10-26
Hålanda F2 1771-10-26 Anna Olof Jacobsson Marit Andersd Värhuvud

1716-12-09 1716-12-09 M Olof Maen Maden Jacob Olsson Sigri
Andersdot

1721-03-15 1721-03-17 M Oluf Adelsbod Adelsbo Jacob Hansson
Anna Rasmusdotter
Hålanda F2 1752-11-09 Anders Oluf Jakobsson Maret Andersdotter Vervet

Hålanda F2 1716-12-09 Olof Jacob Olsson Sigri Andersdot Maden

Historia
Risveden ligger nära Lödöse, en av Sveriges fyra städer under en
del av medeltiden. Kungahälla, tidvis en av Norges viktigaste
städer, fanns inom räckhåll, liksom Bohus, ett av Nordens
starkaste fästen, aldrig erövrat i strid. En tid ockuperade
Danmark delar av Risveden.
1692 tillhörde en fjärdedel av Risveden de stora godsen. På
1700-talet ägde Jonas Alströmer Östad och Kilanda. Hans gode vän,
Nicolas Sahlgren, placerade pengar från Svenska Ostindiska
Companiet i Koberg och Alfhem. Ägarna till godsen anställde tidigt
kunnig personal i skogen. En tid styrdes verksamheten i
Gräfsnässkogen från ett slott i östra Tyskland.
Området har också en flerhundraårig historia av småskalig bonde-
och torparbebyggelse, i stora delar unikt för området.

Området var i flera århundraden gränsbygd i fejderna mellan
Sverige och Danmark, och genom områdets norra del gick en av
dåtidens viktigaste leder, vägen mellan Lödöse och Skara. Otaliga
berättelser och sägner berättar om slag och skärmytslingar i
Risvedens skogar, bl.a slaget vid Brobacka, och området finns
flera platser som vittnar om dessa fejder.

1600- 1700-tal
I Västsverige förekom under perioden enkelstugor för flertalet och
parstugor för de mera välmående - båda fallen låga, omålade, grå
byggnader. Enkelstugan innehöll ett stort rum samt en mindre
kammare, ibland också en liten förstuga. Det stora rummet - stugan
- brukade innehålla en eldstad med kraftig spismur, ett bord med
väggfasta bänkar, några sängar för husbondfolk, barn och
dräng/piga.

Bondens bostad
Bonden med helt hemman kan ha bott i en parstuga med två rum på
ömse sidor om förstugan och kammare. I det ena rummet fanns
eldstad, och där bodde man. Rum nummer två fick från 1700-talet
också eldstad och användes enbart vid festliga tillfällen och där
emellan som förråds rum.


Flera skrifter och böcker finns om Risveden, bl.a.:

"Risvedens - en västsvensk obygds historia Del 1
av K-E Andersson och Bo Björklund 2001.


"Det vilda Risveden" av Harald Andersson, Tony Ellström, Pelle
Dahlberg, Börje Karlsson, Leif Danielsson och Thomas Persson 1990.


"Risveden" av Linnar Linnarsson 1961.