Gift med
Marit Andersdotter, född 1702-10-28 i Holmewatn, Hålanda. Bosatt i Holmedalen, Hålanda.

Barn:
Olof Bryngelsson, född 1731-12-12, död 1798-01-06
Hans Bryngelsson, född 1733-02-05
Britta Bryngelsdotter, född 1735-07-01
Margaretha Bryngelsdotter, född 1736-11-07
Anna Bryngelsdotter, född 1739-09-28, död 1767-06-19
Anders Bryngelsson, född 1746-08-17
Anders Bryngelsson, född 1749-10-23

1698-05-23 M Bryngel Slerebo Slerebo Olof Bryngelsson Anna
Anderd

1688-..-.. 1688-..-.. M .. Holmewatn Holmvattnet .. .. .. ..
Piljtebarn

1719-1720
Fred med Hannover och Preussen i Stockholm. Sverige avträdde sina
tyska besittningar (utom en del av norra Pommern. Jfr
1648,1803,1814,1815,1903).

1720
Ny Skråordning.

1720
Nya Älvsborgs blev kronofängelse för hela Sverige.

1720
Freden i Nystad
1724
Greve Axel Sparre köper Gräfsnäs.
1734
Gräfsnäs slott brinner åter ned. Återuppbygges samma år
1734
Lag om Milstenar. '...mätas så att alla mijler bli lika lång'.
1734 års lag säger att landsväg skall hålla 10 alnar mellan diken

Risveden
Att Risveden är en skogstrakt framgår av namnets senare del
"veden". Den har varit och är fortfarande en av Västergötlands
största sammanhängande skogstrakter, ty den fyller hela området
mellan Göta älvdal i väster och sjöarna Mjörn och Anten i öster,
även dessa belägna i en djup sprickdal.
Risveden har i mångt och mycket sin egen karaktär. Urberget, som
når upp i dagen, har rämnats härs och tvärs. Väldiga block ligger
hopade nedom branta stup. Sjöarna är många, mer än hundra, sägs
det; mossar, kärr och gungflyn oräkneliga. I mosslaggarna bildar
björk- och videbuskar täta snår, där älgarna ostört kunna beta
vinter som sommar. Förmodligen är det kärrmarkernas buskar och
snår, som givit anledning till första leden i namnet Risveden.

Till samma skogsområde som Risveden hör Ale och Vättle fjäll,
vilka ligga i sydvästlig riktning och närmare älvdalen. Här ligger
bergen flerstädes kala. Havet som en gång nått hit upp har spolat
bort mull och mullbildande ämnen. Men även Risvedens bergsplatåer
omnämnes enligt äldre språkbruk med namnet fjäll. Ordet fjäll i
detta sammanhang avsåg en skogstrakt, som låg högre, därtill öde
och obefolkad. Fjäll var och förblev de berg och åsar, som låg
utanför bondens intaga, ty som regel låg den i en dalsänka eller
utmed någon sjö med en bit odlingsbar jord.

I Risvedens mellersta del ligger en långsträckt ås med riktning
norr -söder, Rösåsen kallad. Namnet syftar på det förhållandet,
att här står ett röse, som utmärker gränsen mellan Hålanda och
Långareds socknar. Då nämnda socknar tillhöra skilda härader, är
röset liksom åsen i sin helhet tillika häradsgräns. Rösåsen når
upp till 191 meter ö.h.