Gift med
Sven Larsson, Småkulla
Sven har avlidit år 1656 eller 1657

Barn:
Per Svensson
född i Småkulla, Bergum
Avlidit någon gång mellan 1682 och 1699

Den "Per i Småkulla" som innehaft hela eller del av Småkulla åren 1653-75 är i mantalslängden för åren 1669, 1671 och 1672 antecknad med efternamnet Svensson. Det är alltså samme bonde som inlöst ödesmålet.
Hans far hette alltså Sven, varför det väl är troligt att den Sven som finns antecknad första gången år 1652 på Småkulla är hans far.
Förmodligen har Sven avlidit år 1656 eller 1657 ty år 1658 står "enkian Ingri" (eller Ingierd) antecknad. Dessa två Sven och Ingri, skulle kanske då kunna betecknas som äldsta kända förfäder till nuvarande Småkulla-släkten. Per Svensson, hans son, har tydligen avlidit någon gång mellan 1682 och 1699 (mantalslängden finns inte för åren däremellan) ty fr.o.m. 1699 är bl.a. Nils, som i senare längder kallas Persson, antecknad på gården.

Sid. 2.I 1659 års jordebok står samma uppgifter bara med den skillnaden att utöver "förmedl. 1/2" står "ödehemman 1/3". Ödehemman står talas om i olika sammanhang i forna tider, särskilt under 1600 - talet. Det kan bero på dödsfall avflyttning från orten vådeld, krigshändelser m.m. Genom kungörelse från kyrkornas predikstolar erhöll allmogen kännedom om ödelägenheterna, som kunde bli föremål för upptagande och odling. Angående Småkulla prövade rätten genom "generalfälttygmästarens högvälb. grevens Peer Sparre brev av den 8 april 1665 och denna tingsrätts påföljda original fastebrev den 18 oktober dito anno, det sal. Per Svensson med sin hustru Bothil Larsdotter inlöst hälften av Småkulla, fordom ett helt skattehemman men förmedlat till 1/4 utav sal. kongi. drotsen grefve Magnus De la Gardie ifrån sex års ödesmål till skatter igen".
Det kan väl vara möjligt att "ödesmålet" för en del av Småkulla kan bero på kriget. 1 juli 1657 började Karl X Gustavs första danska krig och då finns vittnesbörd om att en fiendestyrka låg i Bergum och brände och plundrade.
Den "Per i Småkulla" som enligt ovan innehaft hela eller del av Småkulla åren 1653-75 är i mantalslängden för åren 1669, 1671 och 1672 antecknad med efternamnet Svensson. Det är alltså samme bonde som inlöst ödesmålet. Hans far hette alltså Sven, varför det väl är troligt att den Sven som finns antecknad första gången år 1652 på Småkulla är hans far. Förmodligen har Sven avlidit år 1656 eller 1657 ty år 1658 står "enkian Ingri" (eller Ingierd) antecknad. Dessa två Sven och Ingri, skulle kanske då kunna betecknas som äldsta kända förfäder till nuvarande Småkulla-släkten. Per Svensson, hans son, har tydligen avlidit någon gång mellan 1682 och 1699 (mantalslängden finns inte för åren däremellan) ty fr.o.m. 1699 är bl.a. Nils, som i senare längder kallas Persson, antecknad på gården.

Småkulla nämnes första gången i jordboken år 1565 som skattehemman 1 mantal. Senare led är gammal plural av kulle. I mantalslängd för år 1545 skrives namnet Smokolla.
Äldste hittills kände innehavare av gården är "Lars i Småkulla" som finns upptagen som ende ägare av Småkulla i samband med förteckningen över utgående s k boskapspenningar år 1632. Han skattade därvid för följande "Utsäde 2, Stod l, Stutar 3, Koor 2, Qvigor 2, större fåår 4 mindre fåår 4, Swijn 1" Boskapspenningen uppgick år 1642 i mantalsräntan, varför senare dylika förteckningar ej föreligger.
Av Vättle härads dombok framgår hur nämnde Lars tragiskt omkom genom olyckshändelse: sonen Björn~ som var smed, råkade skjuta honom av våda år 1644 när han undersökte en pistol, som lämnats till honom att repareras (se bilagt protokoll, bil.l).

Åren 1646-47 är nämnde Björn ensam antecknad i mantalslängden (kvarntullslängden) på Småkulla. Senare är flera bönder angivna på gården samtidigt. "Swen i Småkulla" är antecknad åren 1652-57, "Anfast i Småkulla" 1653-64 och "Per i Småkulla" 1653-82. År 1653 finns antecknat att Anfast ägde 1/2 hemman (mantal) Småkulla, Per 1/6 och Swen 1/3, år 1654 var det ändrat till Anfast 1/4, Per 1/12 och Swen 1/6, år 1655 hade de 1/6 var. Från 1654 var alltså Småkulla 1/2 mantal i.s.f. ett helt mantal.

Jordeboken för år 1654 finns bevarad och mycket riktigt finns där också anteckning om att mantalet nedsatts ("förmedlats") till 1/2. Där står om Småkulla: "Hans Excellens Grefve Magnus Delagardie fritt till frälse i wederlag för dhe don. godsen i Skaraborgs Län. --- --- förmedl. 1/2". Av denna jordebok av år 1654 framgår också vad Småkulla fick erlägga i "ränta" eller skatt per år
3 Lispund Smör 4:28:-
6 Skäppor Mallt 2:22:9 3/5
4 Dagswerken -:16: -
4 Åhrligehästar 1: 6:l6
4 Konungahästar -:25:14 2/5
----------------- 10: 2:16

Från Vättle härads dombok

År l645. Den 31.10. Framstod för Rätten cronones befallningsman välbetrodde Arfwid Börjesson och anklagade Björn Larsson i Småkulla, en smed å skatte boendes, det han haver av våda och oförvarandes ihjälskjutit sin gamle fader Lars i Småkulla med en pistol, alltså efter bemälte Björn därutinnan varit förhörd och tillfrågad, bekände han med gråtande tårar saken sålunda tillgången vara och passerad, nämligen att åtta dagar efter näste måndagen före juldagen förledne år var han bortgången neder till landsvägen att där uppvakta om några bönder skulle komma och resa till Göteborg med spannmål och han sedan kunde få köpa en skäppa till sitt hus, hade emellertid en ryttare under Lars Frijs compagni, som däromkring i borgläger låg, burit till honom en pistol, som något ofärdig var, och begärt smeden skulle honom (pistolen.) ferda (göra färdig, laga?) men när smeden hemkom, berättade de i huset hemma voro, honom om pistolen, och han lät ligga honom (pistolen förstås.?) och gick i smedjan. Om aftonen när han inkom i huset utur smedjan, tog han pistolen och skulle se vad som honom fattades. Spände honom upp en gång och annan, tog låsen ifrån och satte honom (den.) till igen och spände upp honom, vilken strax nederslog, spände honom andra gången, vilken litet blev ståendes, men förr än smeden visste ett ord av gick fjädern lös och hjulet, som dock alls intet krut var på, rev av sig själv eld och gick lös och drabbade så sin fader, som där med en ryttare och en gäst Nils Nilsson stod vid bordet, att han strax stalp ned och blev död, begråter sitt oförseende och vådliga gärning och beder om nåd. -Nämnden hade aldrig hört att Biörn med sin fader varit oense, förtretligt eller oroligt med honom levat, utan sin fader ärat och honom fött och underhållit efter sin råd, har för sin gamle faders skull övergivit att flytta till Göteborg, på det han honom icke allena förlåta (övergiva.') skulle.

Nils Persson synes ha avlidit omkring år 1725, då hans son Per Nilsson. övertog hans del. Av dödboken vet vi att Per avled den 25.5.1766 av "bröstvärk" 67 år gammal. Han var alltså född år 1699.
En "Lars" tjänade först som dräng åt Torsten Andersson och övertog tydligen senare hans gård. Han kallas senare Lars Nilsson.
Från år 1732 finns endast Per och Lars Nilsson antecknade som ägare av Småkulla och enligt 1744 års mantalslängd äger de 1/4 mantal vardera.
Beviset om att dessa är bröder framgår av ett domstolsprotokoll från vintertinget 1739 då länsman J,G.Billing kärade drängen Per Larsson i Olstorp för det han sistlidne juledag vid hemgången från kyrkan rivit "myssan och huvudbonaden av" gamla pigan Ingerid Nilsdotter från Småkulla. Då "inställde sig pigans bröder Per och Lars Nilssöner, vilka berättade såsom närmaste anförvanter i pigans ställe, som intygas vara sjuk, förklarande att vid en lid eller backe har Per råkat hinta (hinna i kapp) deras syster, vid vilket tillfälle han rakat eller saklat (ragglat) utför liden, men vet icke om av arghet eller tillfälle han nappat uti pigan, emedan det var halt och glatt, så att myssan fallit utav henne, berätta ock att pigan varken förut eller sedermera haft någon ovänskap eller träta med bemälte Per, ej heller har hon orsak att klaga på något sätt över honom.

Per Nilsson hade minst 3 syskon, utöver Ingerd och Lars finns en Gunla antecknad 1 1730 års längd. Och vid dopet av Lars son Nils år 1747 var "hustru Gunla i Torfhög" kvinnsfadder. Det kan vara samma Gunla, men har inte undersökts.
Per Nilsson berättas om i protokollet från sommartinget år 1729. Då hade fru Christina Lillie (på Aspenäs!) låtit instämma "Pehr Nilsson i Småkulla, Jon Börjesson i Olofstorp, Hans Pehrsson ibm samt ett par till för att de förlidet år huggit bränsle och tillgripit något timmer på säteriet Aspenäs enskilte skog Aspedäljor kallad, varföre de nu av frälsebefallningsmannen Anders Östring tilltalas med påstående om behörig näpst för slik åverkan enligt denna häradsrätts uppviste, förbudsdom under den 15. okt. 1670, som stadgar 40 markers vitesbot, kunnandes de anklagade icke frångå detta sitt förseende men anhålla för deras fattigdoms skull om tillstånd att inom nästa ting sådant hos välbemälta fru få avbedja, i förmodan att vinna tillgift denna gång, som flera hänt, vilka på lika sätt sig förbrutit, varföre vill Rätten, i anseende därtill dem samma begärda råderum ej förvägra, sedan kärandefullmäktigen även sådant bifallit, under förbehåll att därest någon förskoning av hans fru principalinna icke skulle erhållas, saken då i den händelsen måtte dem öppen stå, som annoterat varder".

1731 års jordebok berättar vad Småkulla då räntar. Det visar sig vara hälften av beloppen mot 1654 och 1659 års jordböcker eller följande:
1 1/2 lispund smör 2:14:-4
3 skäppor mallt 1:11:45
2 st dagsverke -: 8:-
2 st Åhrshästar -:19:8
2 st Kungahästar -:12:19/5
_________ Summa 5: 1:8v Mantalsränta tillkommer 9:29:16/5
Summa 14:31 4/5

Sid. 5. I denna jordebok står även antecknat om Småkulla "Cronen behållen warit 1 och gammalt 1 allt till 1/2 Skattewrak". Samma uppgifter~ om smör, hästar ränta o.s.v. finnes även i jordeböckerna år 1805 och 1825 fast med andra siffror. Dock står det antecknat angående förmedlat till 1/2 Skattewrak, som är köpt till Skatte för 100 Cr Srmt efter Kgl. kam. Con. köpebrev af den 14 april 1747".

Per Nilsson dog alltså 1766 och bouppteckningen efter honom finns bevarad (se bilaga 3). Därav framgår bl.a. att han efterlämnat myndiga sönerna Petter (gift sig till Olofstorp Utjorden), Anders (vår förfader, Nelly Augustas farfars farfar) och omyndiga sönerna Nills och Andreas och dottern Annicka. Per Nilssons efterlämnade änka hette Ingeborg Eriskdotter, född 1711, död 15/12.1771 av "bröstvärk".

Per Nilssons son Anders Persson övertog år 1759 gården 1/4 mantal. Han var född 1733 och vigdes den 30/12 1759 med Ingrid Persdotter (eller Andersdotter) från Utjorden. Anders dog den 2/11 1815 och Ingrid den 15/1 1802 av "magsjuka".

Barn av Anders Persson Och Ingrid Persdotter (Andersdotter) :
Peter Andersson född den 9/12 1760 död den 12/5 1763 i koppor,
Sven Andersson född den 23/1 1763, död den 18/8 1765 av "okänd sjuka"
Petter Andersson föddes 1766 19/1 i Bergums församling, Älvsb.län som av Anders i Småkulla. Petter Andersson dog 1845 30/3 i Bergums förs., Småkulla.
Petter Andersson och Ingeborg Börjesdotter vigdes 1794 2/2 i Bergums förs..
Ingeborg Börjesdotter föddes 1764 16/9 i Bergums förs. som dotter av Börje i Gullered. Ingeborg Börjesdotter dog 1844 9/12 i Bergums förs. Småkulla. Sven Andersson föddes den 30/10 1768. Ingeborg Andersdotter föddes den 1/1 1772.
Barn av Petter Andersson och Ingeborg Börjesdotter: Nils Pettersson född 1800 24/12 i Bergums förs., Småkulla. Nils Pettersson och Annika Jönsdotter vigdes 1828 7/4 i Bergums förs.. Annika Jönsdotter föddes 1798 9/1 i Bergums förs. som dotter av Jöns Thorson och Anna Maria Petersdotter, Utjorden. Johannes Pettersson född 1804 3/9 i Bergums förs., Småkulla. Johannes Pettersson dog 1859 19/12 i Bergums förs., Grisared. Johannes Pettersson och Catarina Olofsdotter vigdes 1830 27/6 i Bergums förs.. Catarina Olofsdotter föddes 1811 11/1 i Bergums förs. som dotter av Olof Andersson och Karin Jonasdotter, Grisared, förnamnet stavas i födelse- och dopboken Katrina. Ingeborg Pettersdotter föddes 1795 4/5 i Bergums förs., Småkulla. Peter Jönsson och Ingeborg Pettersdotter vigdes 1824 28/3 i Bergums förs.. Peter Jönsson föddes 1791 14/8 i Bergums förs. som son av Jöns Torson och Anna Maja Petersdotter, Utjorden.

Barn av Nils Pettersson och Annika Jönsdotter:
August Nilsson föddes 1829 13/1 i Bergums förs., Småkulla och dog 1829 10/3 i Bergums förs., Småkulla.
Johannes Nilsson föddes 1830 5/6 i Bergums förs., Småkulla. 1864 är Johannes Nilsson antecknad i Bergum, Småkulla. Johannes Nilsson och Maria Christina Andreasdotter vigdes i Bergums förs. 1864 17/4. Maria-Christina Andreasdotter föddes 1844 6/10 i Bergums förs. som dotter av Andreas Jonasson och Johanna Olsdotter, Vråssered, Nedergården.

Sid. 7.
August Johan Nilsson föddes 1833 30/10 i Bergums förs., Småkulla och dog 1846 17/12 i Bergum, Småkulla.
Zacharias Nilsson föddes 1836 12/6 i Bergums förs., Småkulla och dog 1837 13/1 i Bergums förs., Småkulla.
Äldsta husförhörslängd för Bergum är för åren 1820 - 21. Då fanns följande antecknade på Småkulla:
¼ mantal m Peter Andersson 1766 jan 19 Kyrkvärd
h Ingeborg Börjesdotter 1764 september 16
Son Nils 1800 Dec. 24
Son Johannes 1804 september 3
dr Ingeborg 1795 Maj 4
1/8 mantal m Sven Andersson 1792
h Annika Svensdotter 1794 Jan 10
Son Andreas 1813 Okt. 6
Dr Anna Maja 1814 Maj. 6
1/8 mandat m Sven Svensson 1781
h Anna Christina Andesdotter 1784 aug. 6
Son Sven 1812 Maj 5
Son Peter 1815 Feb. 1
Dr Anna 1805 okt. 15 (nov. 5)
Dr Annika 1808 aug. 1
Dr Lisa 1818 feb. 16

Från vintertinget 1706 kan nämnas att Lars, Börge och Arfwid i Olofstorp samt Nils i Småkulla pådömdes att restituera till Gudmund på Högen den ollongäld han bevisar sig anno 1704 betalt i Mark (Vättle-borna drev sina svinhjordar till Marks härad - egentligen bara till Sätila socken - och till Nordhalland för att äta bokollon och även ekollon på höstarna!) för deras svin a` 16 öre silvermynt per styck samt betala åter stämningspengar med 8 öre.I mantalslängden är vår förfader, nämnde Nils (Persson) antecknad åren 1699 - 1725. Från år 1699 är även en Anders antecknad på Småkulla och han finns där till år 1715. Han är antagligen far till den Torsten (Andersson) som enligt dödboken levde till år 1743. Av vad som framgår av bilagda protokoll (bil.2) från vintertinget år 1711 hette tydligen Anders hustru och Torstens mor Ingeborg Larsdotter och en syster till Torsten Anna Andersdotter.

År 1700 är utöver Nils med hustru antecknad Anders, Torsten med hustru och "Arfar som tigger". Vilka som är brukare eller inte av Småkulla ägor är svårt att säga. Förmodligen är det tre gårdar. Den Torsten som här finns nämnd är den äldste som kommit med från Småkulla i kyrkoboken för Bergum. Han avled nämligen enligt dödboken år 1743 i en ålder av 83 år (kyrkböckerna börjar att föras i Bergum år 1741). Tydligen är han dock ingen direkt släkting till senare Småkulla-släkt.

Sid. 2.I 1659 års jordebok står samma uppgifter bara med den skillnaden att utöver "förmedl. 1/2" står "ödehemman 1/3". Ödehemman står talas om i olika sammanhang i forna tider, särskilt under 1600 - talet. Det kan bero på dödsfall avflyttning från orten vådeld, krigshändelser m.m. Genom kungörelse från kyrkornas predikstolar erhöll allmogen kännedom om ödelägenheterna, som kunde bli föremål för upptagande och odling. Angående Småkulla prövade rätten genom "generalfälttygmästarens högvälb. grevens Peer Sparre brev av den 8 april 1665 och denna tingsrätts påföljda original fastebrev den 18 oktober dito anno, det sal. Per Svensson med sin hustru Bothil Larsdotter inlöst hälften av Småkulla, fordom ett helt skattehemman men förmedlat till 1/4 utav sal. kongi. drotsen grefve Magnus De la Gardie ifrån sex års ödesmål till skatter igen".
Det kan väl vara möjligt att "ödesmålet" för en del av Småkulla kan bero på kriget. 1 juli 1657 började Karl X Gustavs första danska krig och då finns vittnesbörd om att en fiendestyrka låg i Bergum och brände och plundrade.
Den "Per i Småkulla" som enligt ovan innehaft hela eller del av Småkulla åren 1653-75 är i mantalslängden för åren 1669, 1671 och 1672 antecknad med efternamnet Svensson. Det är alltså samme bonde som inlöst ödesmålet. Hans far hette alltså Sven, varför det väl är troligt att den Sven som finns antecknad första gången år 1652 på Småkulla är hans far. Förmodligen har Sven avlidit år 1656 eller 1657 ty år 1658 står "enkian Ingri" (eller Ingierd) antecknad. Dessa två Sven och Ingri, skulle kanske då kunna betecknas som äldsta kända förfäder till nuvarande Småkulla-släkten. Per Svensson, hans son, har tydligen avlidit någon gång mellan 1682 och 1699 (mantalslängden finns inte för åren däremellan) ty fr.o.m. 1699 är bl.a. Nils, som i senare längder kallas Persson, antecknad på gården.

Småkulla nämnes första gången i jordboken år 1565 som skattehemman 1 mantal. Senare led är gammal plural av kulle. I mantalslängd för år 1545 skrives namnet Smokolla.
Äldste hittills kände innehavare av gården är "Lars i Småkulla" som finns upptagen som ende ägare av Småkulla i samband med förteckningen över utgående s k boskapspenningar år 1632. Han skattade därvid för följande "Utsäde 2, Stod l, Stutar 3, Koor 2, Qvigor 2, större fåår 4 mindre fåår 4, Swijn 1" Boskapspenningen uppgick år 1642 i mantalsräntan, varför senare dylika förteckningar ej föreligger.
Av Vättle härads dombok framgår hur nämnde Lars tragiskt omkom genom olyckshändelse: sonen Björn~ som var smed, råkade skjuta honom av våda år 1644 när han undersökte en pistol, som lämnats till honom att repareras (se bilagt protokoll, bil.l).

Åren 1646-47 är nämnde Björn ensam antecknad i mantalslängden (kvarntullslängden) på Småkulla. Senare är flera bönder angivna på gården samtidigt. "Swen i Småkulla" är antecknad åren 1652-57, "Anfast i Småkulla" 1653-64 och "Per i Småkulla" 1653-82. År 1653 finns antecknat att Anfast ägde 1/2 hemman (mantal) Småkulla, Per 1/6 och Swen 1/3, år 1654 var det ändrat till Anfast 1/4, Per 1/12 och Swen 1/6, år 1655 hade de 1/6 var. Från 1654 var alltså Småkulla 1/2 mantal i.s.f. ett helt mantal.

Jordeboken för år 1654 finns bevarad och mycket riktigt finns där också anteckning om att mantalet nedsatts ("förmedlats") till 1/2. Där står om Småkulla: "Hans Excellens Grefve Magnus Delagardie fritt till frälse i wederlag för dhe don. godsen i Skaraborgs Län. --- --- förmedl. 1/2". Av denna jordebok av år 1654 framgår också vad Småkulla fick erlägga i "ränta" eller skatt per år
3 Lispund Smör 4:28:-
6 Skäppor Mallt 2:22:9 3/5
4 Dagswerken -:16: -
4 Åhrligehästar 1: 6:l6
4 Konungahästar -:25:14 2/5
----------------- 10: 2:16

Från Vättle härads dombok

År l645. Den 31.10. Framstod för Rätten cronones befallningsman välbetrodde Arfwid Börjesson och anklagade Björn Larsson i Småkulla, en smed å skatte boendes, det han haver av våda och oförvarandes ihjälskjutit sin gamle fader Lars i Småkulla med en pistol, alltså efter bemälte Björn därutinnan varit förhörd och tillfrågad, bekände han med gråtande tårar saken sålunda tillgången vara och passerad, nämligen att åtta dagar efter näste måndagen före juldagen förledne år var han bortgången neder till landsvägen att där uppvakta om några bönder skulle komma och resa till Göteborg med spannmål och han sedan kunde få köpa en skäppa till sitt hus, hade emellertid en ryttare under Lars Frijs compagni, som däromkring i borgläger låg, burit till honom en pistol, som något ofärdig var, och begärt smeden skulle honom (pistolen.) ferda (göra färdig, laga?) men när smeden hemkom, berättade de i huset hemma voro, honom om pistolen, och han lät ligga honom (pistolen förstås.?) och gick i smedjan. Om aftonen när han inkom i huset utur smedjan, tog han pistolen och skulle se vad som honom fattades. Spände honom upp en gång och annan, tog låsen ifrån och satte honom (den.) till igen och spände upp honom, vilken strax nederslog, spände honom andra gången, vilken litet blev ståendes, men förr än smeden visste ett ord av gick fjädern lös och hjulet, som dock alls intet krut var på, rev av sig själv eld och gick lös och drabbade så sin fader, som där med en ryttare och en gäst Nils Nilsson stod vid bordet, att han strax stalp ned och blev död, begråter sitt oförseende och vådliga gärning och beder om nåd. -Nämnden hade aldrig hört att Biörn med sin fader varit oense, förtretligt eller oroligt med honom levat, utan sin fader ärat och honom fött och underhållit efter sin råd, har för sin gamle faders skull övergivit att flytta till Göteborg, på det han honom icke allena förlåta (övergiva.') skulle.

Bilaga 2.Från vintertinget 1711. 17.2. § 12. Alldenstund gårdagen saken, som kapellanen vyrdig herr Jöns Ahlqvist låtit instämma Anna Andersdotter och dess moder Ingeborg Larsdotter i Småkulla tillika med sin piga Karin Torkelsdotter, för der de skolat tubbat herr Jöns hustru att ifrån honom resa, jämväl hon Anna Andersdotter varit den andra adventssöndagen henne följaktlig till Göteborg, intet kunde företagas förrän man finge inhämta bemälte hustrus Anna Maria Lunds berättelse, infann hon sig och berättade att när hon först kom uti sin mans hus och vid ett och annat befallt pigan Karin Torkelsdotter att göra, var hon motsträvig, och när hon för sin olydnad fick bannor, hotade hon därmed att hon skulle klaga för husbon den, när han kommer hem, så skulle väl hon matmodern få fel därföre, men när hon såg sig intet därmed kunna utverka, ville hon ställa sig in uti hennes sin matmoders gunst och begynte så för henne förtala mannen o.s.v.

Bilaga 3:1År 1767 den 24 Februari upprättad Laga Bouppteckning på Qvarlåtenskapen efter min aflidna man Pehr Nilsson i Småkulla som efter sig lämnat myndiga sönerna Nills och Andreas Persöner samt dottern Annika Pehrsdotter. Närvarande här vid tillstädes undertecknad Enka med ofvannämnda myndiga Söner tillika å de omyndigas vägnar som gode män Hans Eriksson i Uppeg. Östra Bergum samt Torsten Pehrsson i Nohlgl, Torfhög, då Egendomen således befanns som nedan förmäles nämbl.

Fastighet fins ingen utan har avlidne mannen som des egen inköpte Aflinge Jord samma till Sonen Anders Persson försåldt med betingningar Af Livstids bröd och undantag samt utfästad Kiöpe Summa till de öfrige Barnen 50 Cr Srmt tillika med Skuldernas betalande 389 Cr 24/3 D mynt likmätigt Kiöpeafhandlingen af den 5 april 1759. Komme således dessa nembde 50 Cr. att för de Öfriga Barnen vid likvidatjonenes slutande Godta Göras och utföres här 50-Sifver fins intet, ej heller Koppar

Malm; 1 Ljusestake söndrig -:8 Mässing: 1 Kjettel med Koppar Botten 1:8 Jern Sorter 1 Stor Kohlgryta 3:16 1 Liten Järngryta 1:16 Hammar och Tång -12 werkejen -4 1 Besln Lije -12 4 st Do Sämre 8 4 st Belsman 16 3 st Kiärror -3 1 Störst Bohlöx l Do 1 Borskaft af järn med bor 8 1 gl. Bogesåg 1 Oxhöfwell 12 1 Räkespade 2 1 Kåhlä 6 1 Hemqwarn 24 9:12 Åker och Gårdsredskap 1 Plog med Jern 4:- 1 Oxok med länk -24 2 Sehlar med 1 Böst Klöfsadell -12 1 Do samma -6 2 wedeslädar -16 1 Jern harf 2:16 1 Höö Kierra med Hjul 2:- 1 dynge Kierra utan Hjul -24 12.18 Smedie Redskap 1 Bälg gi 3:- 1 Gl.Städ 3:- 1 Stor Slägga 1:16 1 Hammer -16 1 Tång -6 2 Stamgar -4 1 Skruvstäd 2:- 1 Fihl ... laf -2 2 små fihiar -16 1 D0- rund -4 1 Bred Avbruten do -4 1 Blacksax -2 11:6 Boskap 1 rödhielmig Stut av 4de Året 16- 1 Do Swart å 3die året 16- 1 Swarthielmig Tiurhaif 8- 1 Röd Do 6- 1 Swart Do 28- 1 Swarthielmig Do 30 1 Do Mindre 24 1 Hvit ? Qviga 30 1 SwarthieI~ig Qvige Kaif 8 166- Hästar 1 Svart- ? Sto 16 1 Do Svart 10 26- Fåhr 6 st Får a 5 Cr 30- Swijn 1 Galt 1 Sugga Husgeråd 1 Kista af Gran med lås och Gångiern 1 Glt Skrin 1 Do som dottern Annicka tagit i huset 1 Litet Hörnskåp Glt 1 Kar N2 1 1 Do NQ 2 3 st No 3. 4. och 5 2 St Do No 6 och 7 a 3 7. 1 Hålk 1 Do 1 Liten 1 Låkespan 1 Aflångt Kar 1 Ståntunna 1 Kåltunna 1 Hwäf med tillbehör 1 Miöltunna af Ek 1 Do af Gran 1 Glt Miöhlkar 1 Hålk 1 Baketrog 1 Stebor Ölträd Liten Bytta med Lock Engebötta Öhlstop Wattnspänner st Tenritalrikar Träfat 3:4 6 1 Kierna -2 16:14 1 Liten Salthålk Sängkläder 16:- 1 Bullster med fiederfylle 2:16 1 Hufvud Puta 4 1 Dyna -12 1 Hyene 1 1 Larnfth - Lakerne 1 1 Blag~rnh DQ -16 25:12 1 GI Bordtäke Aflidne Mannens Gång Kläder 3:- 1 Liusblå wallmans Råk 1:8 4:8 1 Spanskt Rör gi Utsädet 6:- 2 Sr winterrog 1:24 1/2 Do hwette 3:- 1/4 Tr wåhrrog 14- 2 Tr Blandkorn 8- 2 Do Hafre~ a 4 3-6 Kannor Höifrö a 16~/. 4- 39:24 2 Sr Ärter a 2
Sonen Petter Persson i 30:- hemgifta 1 Ko 433:14
Afgående Giäld och Skuld, som blifwit tilbrakte sedan Kiöpe afhandlingen med Sonen Anders Afslutades består å följande. Till Swen i Sörgi Berjum 14- Till Hustru Äsa i Ytterstad 10- Sonen Petter 20- Till Anders Jönsson i G.borg 10- uptecknings arfvode 10- Do till nemdemannen Do 2- upteckningskostnaden med Tinget med Cart: Sigil 4- 74:12 Dhe fattigas Andel -12 Summa 359:2

3:5 Som förbemält är wara riktigt uppgifwit att ingenting med wett eller vilja är undandölt kan jag med Ed besanna om så påfordras Skulle Ingeborg Ericksdotter Liqwidation Öfwer förestående lösa och fasta Ägendom Debet Srmt Här uptages först de utj uppteckningen anförde Penningar för fastigheten som tilhörer Barnen utom Anders 50- Do Anföres dhen öfriga Ägendomen efter werdin som delas efter lag 383:14 Credit

Först avgår de uti uppteckningen anförde Gäld och Skulder 74:12 Enkan å Fördehl 15:16 des Morggongåfwa 9:16 Do I Giftorätt 94:22 Sonen Petter å Fäderne Lösorearf 42 Do I fastigheten 14 Sonen Nils likaledes 56 17 11 Sonen Andreas A~fwenledes 56 17 11 Sonen Anders i ~sorearf 42 23 Dotern Anicka i Lösorearf 21 13 D0- 1 Fastigheten 74 44 Summa 433:14 Summa 433:14 239:12

Närvarande å dhe Omyndigas wägnar underskrifwer Hans Eriksson i Uppegl Östra Bergum Torsten Persson i Torfhög Såsom upteckningsmän A Tullström Per Anderson i Wråtsered nemdeman

1743-01-06 ....-..-.. M .. Torsten .. Småkulla Småkulla 83 år ..
1768-04-17 ....-..-.. M Änkl. Lars Nilsson Småkulla 68 år Håll
och styng
1754-12-28 ....-..-.. Änkemannen Lars .. Småkulla Småkulla
Änkian Börta .. ??
År 1754 vigdes änkemannen Lars i Småkulla med änkan Börta från Ale härad.

1747-07-05 ....-..-.. M Nils .. Småkulla Småkulla .. Lars .. .. ..
.. .. Mansf: Anders Torstensson i Wrårtsered, Pehr i Småkulla,
Lars i Olstorp. Qwinsf: Hustru Gunla i Torfhög, pigan Marett på
Hallen.

1763-03-13 ....-..-.. D. Arwid Larsson .. P. Britta Larsd.
Småkulla Småkulla

Vid vt 1696 prövade Rätten igenom salig generalfälttygmästaren högvälb. grevens peer Sparre brev av den 8 aprilis 1665 och denne TR:s påföljda original fastebrev den 18 oktober dito anno, det sal. Per Svensson med sin hustru Bothil Larsdotter inlöst hälften av Småkulla, fordom ett helt skattehemman men förmedlat till 1/4 utav sal. kongl. drotsen greve magnus De la Gardie ifrån sex års ödesmål till skatte igen.