Gift 1898-12-04 i Jonsered med
Emil Olausson, född 1873 i Hemsjö?. Bosatt i Jonsered, Partilled annex. Fam 196.

Barn:
Emelia Josefina Olausson, född 1895-09-29
Erik Leonard Olausson, född 1898-05-09
Erik Vilhelm Olausson, född 1899-03-25
Elsa Elisabet Olausson, född 1901-05-19
Sven Artur Olausson, född 1903-01-12
Gustaf Edvin Olausson, född 1904-10-17
Ruth, född 1906-09-17
Axel Gottfrid Olausson, född 1908-11-22
Nils Rudolf Olausson, född 1910-08-22
Gösta Arnold Olausson, född 1914-12-20

I väveriet var vävstolarna uppställda i långa rader - 24 vävstolar
i varje rad - men ändå åtskilda i grupper för att bommarna, de sk
varpan, skulle kunna läggas in. För alla väverskor var
huvuduppgiften att hålla vävstolarna igång, så att lönen för
ackordsarbetet överskred timpenningen. Ju snabbare desto fortare
kom vävstolen åter igång oh den påmonterade klockan snurrade
vidare och noterade nya slag. Men väverskorna hade ytterligare en
arbetsuppgift, som de ibland fick hjälp med. Det var att sätta på
fullspolade väftpipor, spolar, på vävstolarnas trummor. Dessa
spolar slogs automatiskt ner i skytteln, som med 150 slag i
minuten åkte fram och åter genom varpen. Det måste ha dunkat
otroligt mycket inne i lokalen.
Några meter ovanför hängde långa slingrande värmerör och
ytterligare ett par meter upp slingrade sig smalare rör runt
arbetslokalen, och från dessa sprayades vatten ut i luften. På så
sätt reglerades luftfuktigheten i lokalen oavsett väderlek.
På lördagsförmiddagen vid tolvtiden antecknade förmannen vad
vävstolarnas klockor visade, och väverskorna började stoppa
maskinerna för obligatoriska veckorengöringen. Det vita
bomullsdammet låg då i tjocka lager på stolstativen, och under
vävstolarna fanns halvmeterhögt damm. Klockan ett var städningen
klar, arbetsveckan var slut och arbetarna gick hem för att vara
lediga en och en halv dag.