Gift 1792-10-28 i Bergum med
Cherstin Andersdotter, född 1760-09-24 i Björsared, Bergum, död 1812-12-27 i Dansered Sörgården, Bergum. Bou 1813:1147. Lungsot.

Barn:
Ingrid Arfvidsdotter, född 1796, död 1812
Anna Arfvidsdotter, född 1799-01-05
Jon Arfvidsson, född 1801, död 1811

Gift 1813-11-14 i Bergum med
Kjerstin Jonsdotter, född 1787-10-11 i Rördalen, Bergum, död 1861-00-00 i Dansered, Bergum. Bondhustru i Dansered, Bergum.

Barn:
Anna Catharina Arfvidsdotter, född 1815-12-19
Johannes Arfvidsson, född 1820-09-23
Anders Arfvidsson, född 1823-04-30
Britta-Maria Arfvidsdotter, född 1825-10-14

Husförhörslängd: Dansered Sörgården 1821 - 1826
Arvid Gustafsson f. 1772 11/8
hustru Kjerstin Jonsdotter f. 1787 11/10 från Rördalen
son Johannes f. 1820 23/9
son Anders f. 1823 30/4
dotter Anna Catharina f. 1815 19/4
dotter Britta Maria f. 1825 14/10

Arvid Gustafsson.
Lantbrukare, hemmansägare.
Född 1772-03-11 i Dansered, Bergum (O) (Bergum AI:1 s 25, Bergum
C:1).
Död 1829-01-27 i Dansered Sörgården, Bergum (O) (Bergum C:2).
Dödsorsak: Ihjälfrusen.
Ägde och brukade 7/32 Dansered Sörgården, Bergum, -1789-1829, dels
ärvd av färäldrarna, dels inlöst från systern Anna Maria 24/3 1794
(Hustruns Bou 1813:1147). Anteckning i dödsnotisen 1829: "Begrofs
eft. skedd undersökning." Se tvist om Dansereds samfällda bete i
Domb 31/10 1789 nr 29.
Gift 1:o 1792-10-28 i Bergum (O) (Bergum C:2) med Kerstin
Andersdotter.
Född 1760-09-24 i Björsared, Bergum (O) (Bergum C:1).
Död 1812-12-27 i Dansered Sörgården, Bergum (O) (Bergum C:2. Bou
1813:1147).
Dödsorsak: Lungsot.
Gift 2:o 1813-11-14 i Bergum (O) (Bergum C:2) med Kerstin
Jonsdotter.
Född 1787-10-10 i Rördalen, Bergum (O) (Bergum C:2).


1813-11-14 1813-08-29 Änkl. hembr. Arfvid Gustafson .. Pig. Cherstin Jönsd. Rördalen

1810-01-07 1810-01-14 M Drängen Arfvid Gustafson Dansered Dansered 16 år Lungsot

1811-07-13 1811-07-21 M Gossen Jon Arfvidson Dansered Dansered 10 år Tvinsot

1817-04-02 1817-04-13 M Gosseb. Gustaf Arvidss. Dansered Dansered 3 år Koppor

Dombok
Till ht 1812 hade bönderna Bengt Larsson, Sven Andersson, Arfvid Gustafsson och Andreas Svensson i Dansered Sörgården låtit instämma sin granne i Dansered Mellangården herr komministern C.P. Brovall för påståendet att han måtte ersätta den skadan, som dess svinkreatur innevarande år skolat tillfogat därigenom, att de alldeles upätit kärandenas nedsatte potatoes utgörande 4 1/2 tunnor, därav de icke fått skörda det minsta, och jämväl ansvara för ogild gärdesgård, därigenom svinkreaturen inkommit i potatoeslyckan samt betala rättegångskostnader.
Nm Jonas A.n i Wråtsered hade anställt besiktning och förmäler, att han tvenne gånger synt potatoeslyckan och funnit utsädet alldeles uppätet av svinkreatur samt värderat avkastningen med avseende på innevarande års missväxt å denna jordfrukt till andra kornet eller 9 tunnor, efter vilken beräkning kär.s förlust uppgår till 13 1/2 tunnor.
Komminister B. utlåter sig att gärdesgården för potatoeslyckan, varigenom kreaturen skola ingått, icke lagligen tillhörer honom, fastän dess företrädare densamma underhållit, av vilket skäl svar. låtit den upprätta i lika gott tillstånd med kärandenas och att hans svinkreatur icke äro okynnes eller ingått i lyckan, därest kärandenas ogilla stängsel icke lämnat dem tillfälle och vana, i följe varav han jämväl bestrider att gottgöra kär:s förlust.
De nyssnämnda trygga sig vid HR:s dom av den 8 okt. 1795 angående stängsel mellan Sörgården och Mellangården i Dansered samt därefter verkställd hagedelning under den 22 mars 1796 och åberopa i övrigt att vittna Anders N.n i Dansered Mellangården och Sven Abrahamsson i Skärsjönäs.
Anders N.n vittnar, att han hela sistlidne sommar sett svar:s svin gå in i kärandernas potatoeslycka genom det gärdesgårdsstycke, som svar. bör underhålla, vilket icke varit fredgillt, och att andra kreatur än svar. icke varit synliga i potatoeslyckan, färrön de uppätit hela sädet, varefter den av kärandena blivit till bete uppgiven.
Sven Abrahamsson vittnar, att han på svar:s begäran såsom arbetskarl sistlidne vår upplagt svar:s andel i stängseln för potatoeslyckan, ehuru vt icke ansett honom pliktig att i berörde gärdesgård deltaga, men icke destomindre har vt sett först svar.s och sedermera andras svin vara inne i lyckan och skada göra, intill dess hela potatoes sädet var uppätet, då den blev till bete uppgiven.