Gift 1894-12-06 i Bergjum med
Anna Kristina Johansdotter, född 1854-03-05 i Dansered Sörgården, Bergum, död 1932-08-28 i Kronogården i Ytterstad, Stora Lundby. Bondhustru i Stora Lundby. Från Bergjum 1895-01-21.

Barn:
Karl Albert Johansson, född 1896-06-27, död 1960-08-23
John Emil Johansson, född 1898, död 1965-05-08
Oskar Einar Johansson, född 1900-12-01, död 1963

Ur födelse och dopboken i Stora Lundby: 1853 föddes en son Johan
August den 20 oktober, döpt den 23 oktober.
Fader Åb. Andreas hansson, o h Anna Br. Andersdotter i Ytterstad
Kronogråden 32
Faddrar: Anders Andersson, Sven Svensson, Anna Andersdotter, Anna
Andreasdotter i Ytterstad.
Här föreligger en fråga om denna sonen är Johan Edvard? Det som
inte stämmer är namnet August, men allt i övrigt stämmer. Kan
prästen varit tankspridd och skrivit fel namn eller har namnet
ändrats vid ett senare tillfälle?

Nattvard 1882. Innanläsning b, kristendomskunskap b.

Lennart Johansson som var fem år när Edvard dog minns honom som en
snäll och rolig man.

Edvard levde under den tid som jordbruket hade sin största
förändring, efter att ha varit ganska stillastående och
traditionell sedan århundraden tillbaka. I mitten av 1800-talet
var jordbrukarnas andel 4/5 av befolkningen. Under 1800-talets
senare hälft skönk den starkt och vid sekelskiftet 1900 utgjorde
jordbrukarna något mer än hälften av landets hela befolkning.
Mot 1800-talets slut upplevde vårt land en industriell revolution.
Överskotts befolkningen inom jordbruket blev i stort sett uppsugen
genom industrialiseringen och emigrationen. Och missväxten under
senare delen av 1800-talet hade allvarliga följder.
Man avskedade arbetare och tjänare. Många föll fattigvården i
kommunen till last. Och de flesta utvandrarna kom från
"jordbrukets underklasser". År 1900 var 58,8 procent av
befolkningen knuten till jordbruket och dess binäringar och hela
befolkningen uppgick till 5 136 441 personer. Tjugo år senare var
procenttalet 50,2 inom samma grupp. Flykten från landsbygden var
igång och industrien drog till sig massor av folk.
I skiftets och befolkningsökningens spår följde hammansklyvningen.
Under hundraårsperioden före 1860-talet räknar man med en
fördubbling av den jordbrukande befolkningen. trots att bönderna
ökade sin andel av jorden genom inköp av frälsehemman och
skatteköp av kronohemman blev hemmansklyvningen oundviklig. Den
senaste fasen i det svenska jordbrukets historia - jämsides med
den omfattande nedläggningen av mindre bärkraftiga jordbruk -
innebär sammanslagning av odlingsområden till större
jordbruksenheter.

Vättle härad och Kullings domsaga i Älvsborgs län, omfattar tre
härad, Vättle, Ale och Kullings hvilka hvardera utgöra ett
tingslag, samt motsvarar Kullings säteri. 1,650 kvkm. 39,883
invånare (1920)

johans.tif