Gift med
Anders Arfvidsson, född 1773-09-18 i Gråbo, Stora Lundby, död 1834-08-30 i Skattegården, Ytterstad, Stora Lundby. Hemmansägare i Skattegården, Ytterstad, Stora Lundby, Vättle härad. Måg på gården. Se systern Anna.

Barn:
Jonas Andersson, född 1813-02-06
Anna Andersdotter, född 1818-05-06
Anna-Britta Andersdotter, född 1821-01-26, död 1889-09-23

Finns uppgift att Annika föddes 1782 i husförhörslängd men enligt födelselängd är hon född 1785. En annan Annicka föddes 1782 men hon bodde på Kronogården och finns också med här i denna katalog. Annickas syster Brita föddes 1782.

Sillen har sedan äldsta tider haft en avgörande betydelse för Bohusläns ekonomiska utveckling. Under de berömda silfiskeperioderna, då sillen i ofantliga mängder sökte sig in i fjordarna, lockades tusentals människor till Bohuslän för att arbeta med fiske, saltning och handel.
Vid sidan av storsillfisket hade sedan gammalt bedrivits ett mindre iögonfallande fiske efter skarpsill, som dels används< färsk, dels saltad. Hemkonserveringen av ansjovis växte i mitten av 1800-talet till en livskraftig konservindustri.

På hösten 1799 började de dåliga åren för bohuslänska sillfisket. Härom läses i Vättle dombok för st 1800 följande: Sedan bonden Lars Andersson i Hielsnäs och dess måg Anders Andersson såsom förmänner för åtskillige betingade arbetare vid sillsaltningen och trankokning i skärgården med vederbörande ägare av verken träffat skriftelige kontrakter om arbetslagets villkor och bland dessa om var och ens rättighet till en tunna färsk sill, men i anseende till den bekanta bristen på sillfångst detta år blivit nödsakad taga penningar i stället och låtit betala sig med 2 rd riksgälds för varje lovad tunna sill, så hava flera av laget eller drängarna lars Hansson i Gullringsbo, Börje Hansson i Olofstorp, båtsmannen Makrill på Hielsnäs tå, pigorna Karin Hansdotter i Ytterstad Millomgård, Annika Nilsdotter i Skattegården ibm., Stina Gustafsdotter i hellingsbo mfl. funnit sig befogade genom stämning anställa rättegång med förbemälte Lars och Anders Anderssöner uti påstående att de måtte göra dem rätt för löftet om en tunna färsk sill till vardera och skaffa antingen saltad sill tillhanda eller betala penningar svarande emot deras lidande.<
Denna sak bevakas å kärandesidan av nm Anders Andersson i Ytterstad och Karin Hansdotters av dess fader Hans Larsson samt Anna Gustafsdotters av dess broder Carl Gustafsson och å svarandesidan av Hans Andersson i egen person, andragandes den sistnämnde att han icke kan åstadkomma mera än han själv fått, nämligen 2 rd för var lovad tunna sill, men härmed vilja kärandena alldeles icka åtnöjas, utan parterna tvists således länge med varandra, till dess Hans Andersson slutligen begiver sig för egen och Anders Anderssons del att öka penningeavgiften för sillen med 24 skilling av enskilt medel, så att var kärande för den bristande färska sillen får uppbära 2 rd. 24 sk, vilket anbud av samtelige kärander antages med begäran att det må stadfästas.

Källa; Bohusläns samhälls- och näringsliv. Konservindustrin.
Bohusläns museum Etnologiska institutionen vid Göteborgs
universitet, Landstinget i Göteborgs och Bohuslän red. Elisabeth
Ståhl.
Ur tre socknars krönika. CM Bergstrand och bror A. Andersson. 1967 Säffle.