Jon Andersson f.1747-11-29, Rågdahl, d.1819-00-00 Rördalen, Bergum (O). 1.Gift med Britta Jonsdotter. 2.Gift med Cherstin Andersdotter. Anfader

Gift 1780? med
Britta Jonasdotter, född 1756-04-11 i Gunnilse?, Angered, död 1815-00-00 i Rördahlen, Bergum. Bondhustru i Rördalen, Bergum. Ev.Jonasdotter. Magsjuka.

Barn:
Kjerstin Jonsdotter, född 1787-10-11, död 1861-00-00
Christina "Stina" Jonsdotter, född 1791-07-13
Gustaf Jonsson, född 1794-03-06, död 1877-11-23
Maria "Maja" Jonsdotter, född 1797-03-03
Anders Jonsson, född 1799-11-10

Gift 1774? med
Kerstin Bengtsdotter, född 1741, död 1779 i Rördalen, Bergum. 1:a hustrun. Dog i barnsbörd.

Barn:
Gösta Jonsson, född 1775-05-15
Ingeborg Jonsdotter, född 1776

Vid dopet Mansf: Bengt på Åhsen, Anders i Måhult. Qwinsf: Anders
hustru på Rota, p. Kirsti i Bergjum.

1777 övertar Jon Andersson (1747-1820) och hans första hustru Kerstin Bengtsdotter (död 1779) Rördalen och har då dottern Ingeborg (1776). med andra hustrun Brita Jonsdotter (1759) får Jon barnen Gustaf, Brita och Kerstin.
1819-06-30 1819-07-04 M Enkeman Jon Andersson Rördalen Rördalen
72 år Ålder

Mansf: Bengt på Åhsen, Anders i Måhult. Qwinsf: Anders hustru på
Rota, p. Kirsti i Bergjum.

Rördalen Fastighetens namn tror man möjligen har med "rör" d v s med
rågångmarkering att göra. Norrmännen hade under några århundraden
fram till 1658 en enklav på östra sidan om Göta älv ungefär mitt emot
Kungälvs fästning. Gårdarna Måhult och Rördalen är första gången
registrerade 1565 och de ligger i nordvästra hörnet av Bergums socken
och därmed närmast den norska enklaven. Kring mitten av 1700-talet
finns namnet Rogdalen (Rågdalen) angivet på några handlingar, men det
torde nog röra sig om ett missförstånd, eftersom namnet Rördalen
generellt används såväl före som efter denna period.
Vättlefjäll är ett bergsparti som idag är klätt med skog. Gårdar
och sjöar ligger utspridda.
Inne i skogsbygderna har de odlingsbara ytorne varit mindre och
gårdarna har varit små. Det är i dessa bygder som jordbruken nu är
nedlagda.
På bergsområdet Vättlefjäll har funnits ungefär 10 gårdar. Endast
på ett par av dem bedrivs någon form av jordbruk i dag och då i
kombination med andra sysslor.
Vättlefjäll var kronohäradsallmänning och tillhörde kronan. Flera
av gårdarna i Vättlefjäll överläts till hospitalet i Nya Lödöse
1629. På 1800-talet friköptes gårdarna.
Man anlade ljunghed. Ljungen vissnade inte ner som gräs utan är
användbar som bete hela året. Gårdarnas fägator ledde ut mot stora
ljunghedsområden. Ljungen måste dock förnyas och därför brändes
den med jämna mellanrum.
Missväxt var vanligt. 1775 var det t ex allmän missväxt på hö.
1780 var ett medelmåttigt år men 1781 fick man bära halv skörd av
hö och spannmål på vissa ställen i Älvsborgs län.
Man skördade potatis till mat, djurfoder och brännvinsbränneri.
Bergum och grannsocknen Stora Lundby är kända för att ha varit
leverantörer av kött till Göteborg. I Vättle härads vapen, som är
känt sedan 1500-talet ingår en oxe.

1809-11-19 1809-09-10 Dr. hemmansbr. Sven Andson Dansered Dansered
Pig. Britta Jonsd. Rogdal Rördalen

Vad hände då:
1779
Dödsstraff för trolldom bortttaget ur lagen
1779
Dödsstraff upphör för ouppsåtligt barnamord, fjärde resans stöld,
våldtäkt, dubbelt hor, tvegifte

1823-06-24 1823-04-06 Hemmanseg. enkl. Bengt Pehrsson Torfhög
Sörgl. Torvhög Södergården Hemadottr. Maja Jonsd:r Rogdalen
Rördalen Han 30, hon 26 år.