Gift 1898-11-26 i Skallsjö församling med
Jenny Elisabeth Andersson, född 1880-10-23 i Västerdal, Skallsjö, Vättle härad, död 1965 i Osterbo ålderdomshem, Lerum. Bosatt i Bollebygd, Björnås,Slätthult, Bollebygd, Skallsjö och Lerum.

Fyra generationer

Barn:
Lars Harald Larsson, född 1899-03-15, död 1993
Helge Nathanael Larsson, född 1901-09-02, död 1973-07-28
Mårten Sigfrid Larsson, född 1903-09-21, död 1971-10-16
Torborg Vendela f.Larsson, gift. Andersson, född 1905-10-31, död 2004-10-09
Rut Alva Syréne f.Larsson, gift. Ivstedt, född 1911-11-22, död 2004
Signe Lucia f. Larsson, gift. Bengtsson, född 1915-08-27

Fotot är markerat syskon i Floda. Syskon i Floda är min mormorsfar Oskar Larsson (till höger) med syskonen Alfred, Karl, Teresia, Matilda och Ida

Oskar Larssons far var torpare under Floda herrgård. För torpet
fullgjorde han tre dagsverken i veckan året om.
I tidiga barnaår råkade Oskar skada sin höftled med åtföljande
svullnad och svår värk. Föräldrarna sökte bot hos "Flodafrun", som
brukade bistå de sjuka på godset med botemedel mot allehanda
åkommor. Nu ordinerade hon omslag med mjölgröt på gossens skadade
höft.Man gjorde som hon anvisat, men svullnaden och plågorna blev
allt svårare dag för dag och det gick dithän, att den sjuke
omsider förlorar medvetandet. Och slutligen syntes inga livstecken
och man fick den bestämda uppfattningen att han var död och
började vidtaga vissa åtgärder för hans begravning. Men plötsligt
märktes små ryckningar i kroppen, andningen började oregelbundet
återkomma, men blev så småningom lugn och jämn - livet segrade och
efter någon tid var febern och svullnaden övervunnen.
Det befanns sedermera att höften var ur led och aldrig kunde
återställas i normalt läge. I hela hans liv måste han gå låghalt
och ha käpp för att kunna reda sig. Han blev över 90 år gammal,
men stark och vital in i det sista, bodde många år i Björnås och
sysslade med skomakeri, tills han köpte egen gård i Lerum.

När han gick i Råbo skola var högsta barntalet därstädes ej mindre
än 115. Lärare var Erik Blomberg som ensam hade att undervisa alla
dessa barn. Det hände att examen emellanåt förlades till Nääs
folkskola. Barnen från Råbo skola möttes då vid Floda portar och
tågade i samlad grupp till Nääs skola. Prästen i socknen var ju
alltid med vid examenstillfällena och förhörde barnen. En gång
hände det, att han alldeles förbigick barnen från Råbo skola.
Kapten J.T. Berg i Tollered övertog då förhöret och efteråt sade
han: Jag tror att Blombergs skolbarn kunde bäst av allihop.
Kapten Blomberg hade en viss förkärlek till Råbo skola och dess
lärare. Då Blomberg utsattes för en del trakasserier, därför att
han blivit lärare och öppnat sin bostad i skolan för andliga
sammankomster, blev det tal om att t.o.m. avskeda honom från
läraretjänsten. Vid ett sammanträffande med kyrkans representanter
och några andra förtroendemän i socknen kom denna fråga på tal.
Kapten Berg blev upprörd och sade bl.a.: jag har låtit bygga Råbo
skola och jag har en gång kallat Blomberg till lärare därstädes
att undervisa barnen i Sävhults och Råbo skolrotar. Och jag har
funnit att läraren skött sitt åliggande klanderfritt. I sin
privata bostad har han rätt att ta emot vilka han vill, även att
ha religiösa sammankoster. _Därmed var den saken avgjord. Blomberg
kunde sedan i många år obehindrat fortsätta sin läraregärning i
nämnda skola och var även aktiv i den fria andliga rörelsen.

Oskar flyttar till Björnås, sedan till Tolerydshage i Slätthult.
Oskar och Jenny får sex barn.
När Oskar var liten slog han en höft ur led. Han skrek högt och
länge så Lars och Katarina
tog råd av frun på Floda Säteri. Rådet bestod i att koka gröt och
lägga på höften. Gröten
var het och höften öm, Oskar skrek än värre, ända tills han blev
medvetslös. De för-
skräckta föräldrarna trodde att gossen var död. Oskar lades i en
byrålåda medan Lars
började fundera på en kista. Så småningom kvicknade Oskar till och
gav ifrån sig ljud från
sin byrålåda. Han förblev halt resten av sitt liv. Oskar var en
god organist och satte musik
till Jennys dikter.

En gång kom Blomberg till Oskars far och frågade om han ville
öppna sitt hem för läsarnas möten. Det kanske inte är alldeles
omöjligt, löd svaret, men tillade fadren: Jag får nog fråga patron
von Proschvitz på Floda om lov. Det gjorde fadern och fick svaret:
Ni får gärna ha sådana sammankomster i Hunneberg, men jag vill
inte det skall bli något bråk efteråt. -Patron behövde inte oroa
sig för den saken ty läsarna ställde icke till något bråk eller
oväsen, allt gick stilla och värdigt till i deras verksamhet.
Oskar berättar vidare, att då hans far och farfar vid ett
tillfälle befann sig på en mosse i närheten av Hunneberg,
sammanträffade de med inspektoren på Floda herrgård. Han medförde
sitt nya jaktjevär, en bössa med centraltändning. En sådan
mynningsladdning hade de aldrig sett förut -endast flintbössor var
vanliga på den tiden. Som de står där och smtalar och beundrar den
märkvärdiga bössan fick de plötsligt se en varg komma lufsande
utmed mosskanten. Ögonblickligen grep inspektoren geväret, siktade
och avfyrade ett skott som omedelbart dödade baeten. Vargarna var
på den tiden en fasa och ställde till mycket ohägn bland får och
ungboskap.

24078 A Björnås, Högsboholm Vg Västergötland

Händelser i år 1890-1920
1890 Anhållan om lagfart. Sterbhusägarna efter avlidna hustrun
Anna Charlotta Olausdotter på Slätthultshall. 30/1.
1890-t. Godtemplarloge bildad i Lerum. Alfred Åkermark, innehavare
av Färgaffären i Brobacken efter Ljungdahl, en av grundarna.
1904 23/10 inträffade det största kända jordskalvet i Norden. Gick
från Oslofjorden ned mot Västergötland. Även Lerumsområdet
berördes. Övriga stora skalv som berörde Lerumstrakten i början av
seklet var: 27/12 1900, 9/11 1901 och 29/4 1902.
Lerums Frivilliga Brandkår bildades 11/8. Förste brandchef blev
Gustaf Kindvall som var brandchef åren 1913 - 1918. Han
efterträddes av C.J.Ahlsén, som var brandchef mellan åren 1918 -
1930. Efterträddes av Einar Stenberg som var brandchef 1930 -
1951.
Köpekontrakt. Alfred Jansson försäljer 1/4 mtl Slätthult Östra
till Carl Andersson. 10/1.
1914
Affärer. Waldemar (Walle) Edgren och Ernst Sjöström kompanjoner i
den nyuppförda lanthandeln (affär). Sjöström drog sig tillbaka
1924.
1914 Ernst Sjöström och J. Waldemar Edgren öppnar gemensamt diver-
sehandel i det nyuppförda huset efter branden 1913. (Samuel Katz
affär). De drev den gemensamt till 1924, då Waldemar Edgren själv
tog över affären.
1914 Hallsås Åsen, 1/4 mtl. Smeden Johan Edvardsson köper ett
markområde för uppförande av en smedja. Säljare Benny och Vilhelm
Andersson.
1914 Smeden Johan Albert Edvardsson köper den 23 januari Åsens
smedja av Beny Andersson, Åsen. Smedjan belägen vid allmänna
landsvägen. 1917
Köpekontrakt. Johan Adolf Johansson i Slätthult Östra, upplåter
och försäljer strandrätten vid sjön såkallade Wällsjön i norra
ändan intill Ölslanda gräns ett område sirka ett tunnland,
afsöndrat från lägenheten Wällsjöås, till hemmans- ägaren Alfred
Johansson, Slätthult Östra. (27/11). [A 30. Östra Slätthults
arkiv].
1917 Arrendekontrakt. Johan Johansson, Östra Slätthult,
utarrenderar på fem års tid till styckjunkaren Frans Robert
Salomon Bohman hemmanet Wällsjöås. (18/8). [A 30. Östra Slätthults
arkiv].
1919 Köpebref. Artur Robert Lidberg överlåter och försäljer till
Lantbrukaren P.W.Leijon , Gendalen, sin ägande fastighet 1/4 mtl
Slätthult Östra. (7/1). [A 30. Östra Slätthults arkiv].
1919 Josef Johansson säljer till sin svåger Johan Algot Olausson i
Slätthult Västra 3/32 mtl Brunstorp n:r 3. (2/1). [A 29.
Brunstorps arkiv].
1920 Köpekontrakt. Johan Johansson, 1/4 mtl Slätthult Östra,
försäljer till Svante Svantesson ett stycke mark, omkring 2 tnl,
beläget å ömse sidor om utfartsvägen från Blommaskog och den plats
der köparens hus nu är belägna. Köpesumma niohundra /900/ kr.
(2/10). [A 30. Östra Slätthults arkiv].

Intervju med Oskar Larsson i Evald Widéll's bok Skallsjöboken - en
sockenhistorik. Utgivare Skallsjö kommun.





Trulsås Släktförening