Gustaf Johansson Fischer (1747 8/3-1815 20/9)         (Febr. 2010)                                              sid 1 av

 

Gustaf föddes år 1747 på trumpetarbostället i Gantofta i Kvistofta (M) socken.

Anno 1747

d 8 Marty föddes Hr Trumpetar Fisckers son och som döptes d. 15 dito, ock nambtes

Gustaf Friedrick. Honom bar till dopet Fru Trumpetersckan Maria Elisabeth Wocken ifrån anderstorp, Faddrar woro J .... ..... anderson ifrån gagntofta, Nels nilson från Qwistofta, ock swen andersson därsamma städz hustru Pärnilla Nels Jöns, och Piga Bengta ifrån Gagntofta.

 

Gustafs moder Juliana Charlotta Kling, dog 1757 13/6 och fadern, Johan Fischer, som gift om sig dog 1762 13/3 i Gantofta, Qvistofta socken i Skåne. Hans andra hustru Anna Margareta Höijer (1716-1800) levde i Qvistofta till sin död. Även hon tillhörde en trumpetarsläkt. Hon föddes på trumpetarbostället i Bjerröd i Färingtofta socken. Hennes fader var trumpetaren Jacob Höyer (1690-1727). Även farfadern Johan Höyer (verksam 1679-1698) var trumpetare vid Norra Skånska Kavalleriregementet. Farmodern hette Annika Pärsdoter Gråå.

När Gustafs fader dog var Gustaf 15 år gammal. Han måste ha hört åtskilliga historier berättas om farfar Georg, både av sin fader Johan och sin farmor Ingri Margaretha som väl träffat både Karl XII, Ulrika Eleonora och Fredrik I. Men det var nog krigen med Karl XII som fascinerade honom mest. De var inte längre tillbaka i tiden för honom än vad andra världskriget är för oss idag. Man kan undra hur han såg på historien då och om han var stolt över sin farfar Georg och morfar Johan Kling. Han var dock inte stoltare än att han senare tog sig efternamnet Johansson. Men det kanske hade sin förklaring?

 

Huruvida Gustaf bodde hos styvmodern efter faderns död vet vi inte men det är troligt. År 1762, när hans fader dog såg syskonskaran ut så här; Regina Elisabeth (f.1743) var 18 år, Gustaf var 15 år, Georg Friedrich var 11 år, Rutger var 9 år och Carl Gottfrid var 7 år  gammal. Fyra andra syskon hade dött tidigt.

På hösten 1762 insjuknar även Carl Gottfrid i kopporna och den 1 januari 1763 dör han 8 år gammal.

                                                                                                                                                       

1766, 15 Dec. finns Gustaf i mantalslängden för Anderstorp nr 5 i Riseberga socken hos Trumpetare Palm som g. Gustaf. Året därpå, 21 Nov. 1767, som gåssen Gustaf. Hans mormor och gudmoder Maria (Woken) Kling bodde där tills hon dog 1768 9/1.

Trumpetare Olof Palm var gift med Johan Fredrik Klings dotter Eprocina (Eva) som ju var syster till Gustafs moder Juliana Charlotta Kling.

Efter mormoderns död 1768 finns inte Gustaf kvar hos Palm. Han är då 21 år gammal. Men det dröjer inte länge förrän jag hittar honom igen!

 

Färingtofta föddes 1768:

Son Johan född i Färingtofta by d 16 Oct kl 10 f. m. och döpt den 23 samma.

fadren är drängen Gustav Fischer i Pehrstorp, modren qwinfolket

Christina Thors doter i Färingtofta by. Witnen Ihs Perssons ibd, Påhl Nilsson ibd,

Jöns Jeppsson i Annarp, Ryttaren Peter Hurtig i Anderstorps hus och

Sven Ohlssons hustru Hanna i Rögnaröd, som hölt barnet. Oegta

                                                                                      

Jag hittade orten Perstorp i Färingtofta mantalslängd daterad 2 nov. 1768. Där fanns drängen Gustaf hos bonden Pär Jönsson och pigan Hanna. Inhysta var Artillerie handtlangaren Sven Öhrström och hans hustru samt gamla Kristina och 1 Barn.

I samma längd i Färingtofta by fanns ”qwinfolket” Christina och gamla mod: Kiersti och 1 barn inhysta på hus nr 6 hos Eskel Pärsson, hustru, piga Kiersti och 4 barn.

Gustaf är då 21 år gammal och döper sin första son till Johan efter fadern. Mormor Maria i Anderstorp dog den 9 januari samma år och hon hade nog tidigare hållt ett öga på honom.

Året därpå är Christina och barnet borta från Färingtofta by. Kopporna hade kommit till socknen och antingen dukade hon och barnet under eller så flydde hon till säkrare trakter. Jag har inte funnit henne i dödboken.

                                                                                                                                                        sid 2 av

I mantalslängden för Blahult 3 nov 1769 fanns: 1/2 Blahult Jöns Tufwesson, h, dr Jonn?, pig Hanna och Lusse. Inhyst ”Ryttaren” Fischer och artill: Carl Öhrströms hustr.

 

Den 20 Nov. 1770 finns han hos Högwälborne Herr Grefwen och fältmarskalken Gustaf Hamilton på Gustafsborg i Perstorp socken. Han antecknas som trägårdsdrängen Gustaf.

Då är Hanna Jönsdotter redan gravid och skall föda i slutet av januari 1771. Hanna finns också någonstans i Perstorp men det går inte att hitta henne i mantalslängden. En del av orten Perstorp ligger också i Färingtofta socken.

 

Färingtofta föddes 1771:

Sohn Jöns född d: 31 January kl. 9 .. .. i Perstorp, och döpt d 3 Febr. Fadren

Gustaf Fischer på Gustafsborg, modren är qwinfolket Hanna Jöns doter i Perstorp,

wittnen äro Jeppa Persson i Glimminge, Jeppa Jönsson .. .......hus, och

Jöns Tuvassons hustru Kierstina Håkans doter i Blahult som hölt barnet. oäckta

                                                                                      

Det intressanta här är att Jöns Tuvassons hustru ifrån Blahult höll barnet. Det visar att Hanna troligtvis blev gravid i Blahult när Gustaf var ”Ryttare” där. Nu bor Jöns Nilsson, hustru och 6 barn där. Kanske någon av dessa två Jöns är fader till Hanna?

 

Var tog dom sen vägen?

Husmannen Jöns Gustafsson gifte sig 1799 med Bengta Andersdotter (1775-) i Färingtofta. De fick sju döttrar varav fem överlevde födseln. Sissela (1800), Karina (1803), Hanna (1806), Johanna (1809) och Kerstena (1813). Sist kända adress är Hyltemåsahus i Färingtofta.

Dottern Johanna Jönsdotter gifte sig med Husar Fredrik Schuler (1819-). Deras avkomma har jag spårat till våra dagar.

 

Gustaf stannade inte hos Hanna och barnet.

I mantalslängden signerad 27 nov. 1775 hittar jag dr: Gustaf i Oretorp. Enkan Elina behövde hjälp.

Året därefter är det dags igen. Nu är det tredje gången och det kan stå honom dyrt!

 

Färingtofta föddes 1776:

Dot: Sissella föd. i Oretorps hus d: 6 December Kl 4 f.m. Fadr Gustaf Fischer

i Glimminge Modr. bl.. ... Boel Gunnas dot. uti Oretorps h. Wit: är Måns Svensson

i Ringhult, Jacob Jönsson uti Oretorph, And: Matson i Blahult, och

Änk. Ingar Nils dot. i Jalmah: som hölt barnet. Oäckta

 

Boel Gunnasdotter måste ha kommit dit efter det hon blev gravid i mars-april någon gång.

Jacob Jönsson och hans hustru uti Oretorp antecknas som utfattiga. Ändå tar dom sig an den gravida pigan Boel som är inhyst hos dom.

Gustaf arbetade i Glimminge hos bonden Anders Jönsson, hans hustru och pigan Sissela.

Måns Svensson (1735-1812) i Ringhult var gift med Karna Jönsdotter (1739-1804). De hade barnen Gunnil (1766-), Sven (1769-), Jöns (1775-1847), död i Koholma och Maria (1778-1778).

 

Dottern Sissela Gustafsdotter levde ogift som piga och fick 1806 tvillingpojkar i Hollmabygget, Färingtofta, som båda dog. 1809 födde hon ett dödfött gossebarn uti Munkagården, Färingtofta. Det är allt jag vet om henne.

 

Åren 1777 och 1778 hittar jag inte Gustaf längre i Färingtofta eller Perstorp socknar.

 

Jag undrar hur pigorna uppfattade Gustaf. Han var ju ingen vanlig bonndräng. I Gantofta hos familjen hade han säkert fått en god uppfostran. Kunde säkert både läsa och skriva. Trumpetarna i hans släkt var ju

                                                                                                                                                        sid 3 av

alla musikaliska och kanske även Gustaf kunde spela något instrument. Antingen var han en riktig kvinnotjusare eller så såg pigorna honom som en blivande storbonde och ville binda honom till sig? Men han ville uppenbarligen inte gifta sig med någon av dem. Barnen betydde tydligen inte heller något för honom.

 

I mantalslängden för Riseberga den 9 nov. 1778 finns han inte med, men den 28 oct. 1779 finns Gustaf Fischer med hustru och 1 barn på Anderstorp nr 5 inhyst hos trumpetare Palm.

Gustaf var nu 32 år gammal och han hade gift sig! Dessutom hade han barn igen! Han hade tidigare gjort tre ogifta pigor med barn. Det kallades ”lägesmål” eller ”lönskaläge” och var givetvis olagligt på den tiden. Han måste ha fått något straff.

 

Oäkta barn

Enligt 1734 års lag - och även tidigare såväl svensk som dansk lagstiftning - var utomäktenskapligt umgänge, " lägersmål", straffbart. Enligt rättegångsbalken i 1734 års lag skulle målet tas upp där kvinnan var hävdad, om hon uppgav att hon var lägrad under äktenskapslöfte. Detta torde ha gällt alla lägersmål.

Var båda kontrahenterna ogifta, blev påföljden böter. Bötesbeloppet, namnen på de bötfällda samt en hänvisning till målet återfinns därför i de s.k. ”saköreslängderna” efter varje ting i domböckerna. Dessa längder kan därför tjäna som ett register till de mål i domboken, där böter utdömts. Detta är en vanlig väg att söka uppgifter om barnafäder. Den har dock sina begränsningar. Den första är att alla brott naturligtvis inte beivrades.

I många fall var på följden inte böter, och de inblandade återfinns därför inte i saköreslängden, även om målet kom upp inför tinget. Även om den normala påföljden vid "lönskaläge" var böter, kunde detta straff omvandlas till fängelsestraff eller arbete vid kyrka, slott eller fästning, om de inblandade saknade tillgångar.

Böter eller avgift till kyrkan utdömdes för övrigt vid alla mål rörande lönskaläge. Dessa bötesbelopp fanns inskrivna i Missgärningsbalken (MB) i 1734 års lag. Beloppet var för kvinnan 2 daler och för mannen 4 daler.

Förutom avgifterna till kyrkan så utdömdes vanliga böter. Dessa var för kvinnan 5 daler och för mannen 10 daler. Upprepades "brottet" dubblades böterna. Vid tredje gången trefaldigades bötesbeloppet. Därefter kostade det 40 resp 80 daler per gång. Böter kunde omvandlas till fängelse mellan 4 och 28 dagar allt efter en skala proportionellt mot bötesbeloppet. Böter delades lika mellan målsägande, kronan och häradet.

Om ett lönskaläge resulterade i äktenskap, eller då man vid barnafödsel inom äktenskapet upptäckte att det gått för kort tid mellan vigsel och barnet, utdömdes i stället avgift för "otidigt sängelag" till ett belopp av 2 daler för vardera. Detta tillföll kyrkan.

 

Dessa ”saköreslängder” måste jag kolla upp någon gång.

 

Nu var han alltså gift, Gustaf Fischer. Var det frivilligt eller påtvingat. Vem var hans hustru och var kom hon ifrån? Hursomhelst så ändrade han sitt namn till Gustaf Johansson i födelseboken.

 

Riseberga föddes 1779:

doter Juliana född i Anderstorp d 23 juni kl. 4 f:m: och döptes d. 4 Julu. Fadren

Gustav Johansson ibm, modren Bengta Bondes dot ibm. witnen Christina? Palm ibm,

Måns Nilsson ibm Ola Nilsson ibm och Jungfru Ulrica Palm ibm.

 

Gustaf hade namngett sin första dotter efter sin moder: Juliana. Men hon levde inte länge.

 

1779, Gustaf Fischers doter Juliana i Anderstorp afled d 24 Dec. kl 6 x:m af  ...and ..uidem, och begrofs d: 2 jan:   ---6 m 21 dagar gammal.

 

Två år senare fick de barn igen.

                                                                                                                                                        sid 4 av

Riseberga föddes 1781:

Sohn Johannes född i Anderstorp d. 29 Oct. kl 1 f.mid: och döpt d. 4 nov. fadren

Gustaf Fischer och modren Bengta Bonnas dot. ibm. witnen Trumpet. Palm ibm,

Nils Troedson ibm, Swen Olson ibm och Jungfru Johanna Luisa Palm ibm.

 

Men oturen förföljde dem.

1783- Torparen Gustaf Fischers sohn Johannes i Anderstorps hus afled d: 15 Dec. kl- 6 .:in: af Kåpper Begrafs .. .. 2 år.

 

Och de försökte igen:

Riseberga föddes 1785:

Sohn Johannes ifrå Anderstorps hus född kl 12 natten emellan d. 30 Nov: och 1 Decemb.

och döpt den 4 Decemb: fadren är Gustaf Johansson ibm och modren Bengta Bonas dotter

ibm: wittnen: Jeppa Nilsson i anderstorp, Dräng Nils Bonasson ibm dräng Ola Pärsson ibm

och Swen Olssons hustru Karna? Nils dotter ibm.

 

Drängen Nils Bonasson här borde vara en broder till Bengta.

 

Anderstorp i Riseberga socken                                                                              

Riseberga församling omfattar 13760 hektar mark och är således en av de största till ytan i Skåne. Områdena ”mellan skogen och plogen” kallades förr för risbygden och det är härifrån namnet Riseberga stammar. Den gamla betydelsen av ”rise” är just småskog eller risskog, och den sista namndelen ”berga”, betyder samfällighet, fälad eller oskiftad mark, allmänning.

Ett av de märkligaste minnena från gångna tiders Riseberga är det gamla munkklostret vid Herrevad, som anlades år 1144 av ärkebiskop Eskil i Lund. Den orden som munkarna tillhörde var Cistercienserorden som även kallades Bernhardinerorden efter den heliga Bernhard av Clairvaux. Klostret kom med tiden att bli väldigt rikt med stora egendomar som skänkts till klostret.

Samma år som den siste abboten på Herrevad lämnade detta livet, 1572, hade Sten Billes berömde systerson Tycho Brahe upptäckt ”nova stella”, den lysande stjärnan i Cassiopea. Han hade sitt laboratorium på klostret men var också intresserad av kemiska och alkemiska studier samt astrologi, stjärntydning. Den nyupptäckta stjärnan skulle enligt hans astrologiska uttydning förebåda, att i Norden skulle födas en prins, ”som skulle komma det tyska riket att darra, och som skulle dö 1632.

Denna spådom stämmer väl in på Gustaf II Adolf.

 

Då Skåne efter freden i Roskilde 1658 övergick i svenska händer, blev Herrevadskloster svenskt kronogods (kungsgård) och innehades av åtskilliga svenska förläningstagare och militära tjänstemän.

I 1671 års jordrevningsprotokoll heter det om Herrestadskloster: Arealen är 1961 tunneland, av vilka tomt, trädgård och mjölkvarn upptaga 5 tunl., åker 75, äng och nyodling 420, torparelägenheter 218, beteshagar och skog 1095, mossar 119 och vägar m. m. 16 tunl.

Såsom arbetshemman under kungsgården äro anslagna: hemmanen i Bökstorp, Ljungby, Svenstorp, Brandeborg, Bonarp, Järbäck, Rynke, Skoghuset, Lilla och Stora Björket, Björkarp, Broröd, Västarp, Ingelstorp, Farstorp, Vässmantorp, Allarp, Brandsberga, Sorröd, Skräddarehuset, Smålanden, Vieröd, Gundetorp, Stora Ryd, Smedjeryd, Ruveröd och Värgapet, tillsammans 28 5/8 hoverier, vilka efter fastställt arbetskontrakt skola driva kungsgårdens gamla åkrar, inbärga och uttröska all säd, hösta alla ängar, hålla all stängsel, samt hugga och framköra tvenne famnar ved och utgöra vissa dagsverken och milsäckor på varje helt hoveri. Till kungsgården hörde dessutom 18 större och mindre torp, vilkas innehavare utgöra körslor från 3 till 1 dagsverke i veckan på egen kost.

(Ortsnamnen är intressanta för att förstå hur våra anfäder levde)

 

Ett s. k. helt hoveri motsvarade ett helt mantal och under 1700-talet var de till Klostret hörande hoverierna till antal 30 med 82 kronobönder. Från varje hoveri sändes 6-8 personer, varför det kunde hända att över

                                                                                                                                                        sid 5 av

200 personer samlades vid gården på samma dag, då något större arbete skulle göras, som t. ex. vid skördetiden.

Befriade från hoveriskyldighet voro: Prästgården, annexhemmanen Hagen och Östervång, klockarebostället Hallagården, frälsehemmanen Skelleberga, Äktaboden, Åstratorp och Svarvareboden, de gamla skattehemmanen Riseberga, Ängaröd, Damsgården, Forestad och Tostarp, rusthållen Anderstorp, Björkebygget, Ljung och Släaröd samt hästehemmanet Slättåkra. Dessutom befriades de hemman som blivit tilldelade vissa militära tjänstemän som boställen.

 

Här ser vi att Anderstorp var ett s.k. rusthåll, vilket vi också kan se i mantalslängderna. År 1741 bodde där vice häradshövdingen Carl Gustaf Rosenkvist (i Anderstorp nr 1 och nr 2), Cornet Beckman innehade nr 3 men ingen bodde där. I nr 4 bodde Cornet Beckman och i nr 5 Trumpetaren Kling. Därtill kom givetvis en hel del tjänstefolk, drängar och pigor.

 

Åter till Gustaf

1792 hittar jag Bengta Bonnasdotter från Rögnaröhus som gudmor. Det är enda gången hon eller Gustaf förekommer vid dop i Färingtofta:

 

1792, doter Anna - född d: 30 apr: kl 5 om m. i Skoghus, döpt d:5 i f m. Fadren var Sven Månson ibm: modrän Catrina Pehrs doter ibm, vittnena voro: Måns Nilson i Hallarohus, Anders Olson i Carlslund, drängen Måns Svenson i Koholma, Gustaf Johans hustru Bengta Bonnas doter i Rögnaröhus hölt barnet.

 

Nästa gång Sven Månson i Skoghus får barn, 1794 19/9, så är varken Gustaf eller Bengta med som faddrar. Men dom kan ju varit med på dopet ändå? Vilken släktskap kan ha funnits mellan dessa personer?

 

1794, Sohn Anders född d: 19 September kl 7 f:m i Skoghus, döpt d 21 ism, Fadren var Sven Månson ibm, modern är Catrina Pehrs dotr ibm. vittnena voro: Ladufogden Tufve Eskelson? på Seellaröd, Måns Nilson i Hallarohus, Ola Månson i Tåraröd, Nils Mårtens hustru Troen Carls doter ibm: hölt barnet.

 

Sven Månson och Catarina Pehrsdoter gifte sig 1775, 20 Dec, i Färingtofta. Sven kom från Djupadal och Catarina från Holmabygget i Färingtofta. Sven var född 1748, son till möllaren i Djupadal Måns Svensson och hans hustru Kjerstina Svensdotter.

Måns Svensson (f.1717) var son till Sven Rasmusson (f.1687) från Djupadal. Hans fader var smeden och möllaren Rasmus Olufsson Smidh (f.1662).

 

Djupadal är ett intressant ställe. Där verkar alla att vara släkt med varandra. Det ligger vid Rönneå strax söder om Rögnaröd. Folket här arbetade i vattenmöllan eller i smedjan.

Rasmus Olufsson (f. 1662), Djupadal nr 1 (möllan) var smed och son till Olof Smidh. Olof hade en broder i Färingtofta som hette Sven Smidh. Sven hade en dotter, Catharina (f. 1664), som gifte sig med sin kusin Rasmus Olufsson. Tillsammans fick de sönerna: Petter (1685), Sven (1687), Jöns (1690), Christen (1695), Anders (1698), Måns (1700), Rasmus (1702) och Svän (1708). Var tog döttrarna vägen?

Äldste sonen Petter Rasmusson (1685-1755) gifte sig med änkan Karina Svensdotter (1660-1718) på Röstånga mölla och blev möllare där. Han hade säkert lärt sig arbetet på möllan i Djupadal. Karina dog 1718 utan att ha fått några barn med Petter som nu övertog möllan och gifte sig 1719 med Sissa Svensdotter (1686-1762). De fick åtminstone fem barn tillsammans.

 

Rasmus Rasmusson (f.1702) gifte sig 1726 med änkan Bengta Svensdotter i Röstånga nr 3. Bengta var änka efter Nils Torlasson som dog 1725 och deras enda barn, sonen Torsten Nilsson, känner vi som Elna Torstensdotters fader.

                                                                                                                                                       

 

                                                                                                                                                        sid 6 av

När jag tittar i mina tidigare papper så ser jag att Jöns Rasmusson (f.1690) var fadder på dopet 1723 när Torsten Nilsson döptes!

 

Gustafs liv tar en ny vändning

År 1786 flyttar familjen till Rögnaröd i Färingtofta socken. Sonen Johannes finns med i mantalslistorna ända till den 1 october 1794. Men den 30 october 1795 fanns han inte med! Ingen dödsnotis har hittats men noteringar mellan den 21 juli och den 27 september saknas i dödboken. Man kan se att kopporna drabbade många vid den tiden.

Så kom då tragedin till Rögnaröd och varför hände den?:

 

1797 Augusti 4 dog Husmannen Gustaf Johanssons Hustru Bengtha Bonnas Dotter uti Rögnarehus då hon af sinnes svaghet sig sielf hängde, och begrofs i tysthet den 12 Ejusdem, 53 åhr gammal.

 

Prästen slår fast i dödboken att ”hon av sinnessvaghet sig sielf hängde”. Det rådde nog inget tvivel om den saken. Men varför hängde hon sig? Gustaf sörjde inte länge sin hustru. Kanske hade hon varit sjuk en längre tid och ville hjälpa sin make till ett nytt liv? Detta hade varit en naturlig spekulation om vi inte känt till Gustafs tidigare eskapader. Gustaf hade fyllt 50 år och borde ha slagit sig till ro men ville han det? Kanske fanns där en ny kvinna inblandad? Redan 6 månader efter dödsfallet gifter han om sig

med Elna Torstensdotter från Hallaröd.

 

I november 1797 finns sonen Johan med igen. Namngiven! Tillsammans med Gustaf Fiskier, hustru och 1 barn! Är det mantalsskrivaren som slarvat? Gustafs hustru hängde sig den 4 augusti det året och således borde hon inte finnas med i mantalslängden.

I november 1798 finns Gustaf, hustru och ett barn med. Han gifte sig med Elna Torstensdotter i februari 1798 så det stämmer. Barnet borde ha varit Johannes. Han var nu 13 år gammal. Men Elna födde en son, Rasmus, den 4 november samma år som dog efter ett nöddop. Vem av barnen avses i mantalslängden och vad hände med Johannes?

 

Innan vi går vidare med Gustaf och hans nya liv så vill jag försöka avsluta kapitlet om Bengta Bonnasdotter. Vi får i dödsnotisen veta att hon var 53 år gammal. Således borde hon vara född år 1744.

Men vem var Bengtha Bonnasdotter (1744-1797) och vad hände med deras son?

Giftemålet mellan Gustaf och Bengtha finns inte registrerat någonstans i Skåne. Jag har letat i alla befintliga register. Återstår då någon socken som fått kyrkböckerna förstörda i brand eller någon socken utanför Skåne.

                                                                                                                                  

Det fanns en inhyst dräng i Anderstorp som var fadder vid Johannes dop 1785. Han hette Nils Bonasson och borde rimligen vara en bror till Bengta. Jag har försökt att spåra honom.

1793 finns han inhyst som ”gammal dräng” i Anderstorp. Året därpå, 1794 2/5, gifter han sig i Norra Rörum med pigan Hanna Olasdotter (f.1751 3/3-1815) från Trulstorps hus. De stannar i Trulstorp och där

noterar prästen att han är född 1755 7/6. Han var således nästan 39 år när han gifte sig och bruden var 43

år gammal. Då var hon troligen för gammal för att kunna bli gravid.

 

År 1809 bor dom i ett ”Gate Hus” i Trulstorp. Där bor också flickan Ingar Olasdotter (f.1794 22/11). Hon hade blivit faderlös år 1800 då henns fader, ryttaren Ola Modig (1743 13/3-1800 9/10), dog. Hennes moder Estred Zachrisdotter (1750 13/11-1823 25/1) levde fortfarande i Norra Rörums kyrkby.

 

Troligen hade Nils Bonasson och hans hustru tagit hand om den lilla flickan efter pappans död. Dom hade ju inga egna barn och ville säkert gärna ta hand om ett. Det borde finnas ett släktband med flickan, det var vanligast, men ännu har jag inte funnit något sådant.

Nils Bonasson (1755 7/6-1831 7/2) dog 1831 inhyst i Trulstorp. Han blev 75 år och 8 månader gammal men prästen visste inte i vilken socken han var född. Således ingen ledtråd där heller.

 

Gustaf Johanssons förfäder                                                                                              

 

                                                                                                                                                                                                          

Generation: 6                                         7                                          8                                               9                                            10

		Hovtrumpetaren vid
		Karl XII hov i fält Georg Friedrich Fischer
		- 1733 8/7
	Trumpetaren Johan Fridrich Gottlieb Fischer	gift 1717 2/7 i Lund
	1718 -1762 13/3 född i ? död i Gantofta, Kvistofta	med	Rådmannen och postmästaren i Ystad Sven Bellin
	socken	Madam Ingri Margaretha (Bellin) Fischer	1646 - 1705 17/1   gift 1681 6/12
		1684 9/3 - 1758 23/7 född i Ystad, död i Ystad	med   Margareta Jacobsdotter	Rådmannen i Ystad Jacob Ebbesen 1586 12/12 - 1657 nov
Torparen Gustaf Fridrich Fischer Johansson	gift 1740 6/11 med		1650 - 1709 9/4 född i Ystad, död i Ystad	Elne Jörgensdotter 1626 - 1705 27/3
1747 8/3 - 1815 20/9 född i Gantofta, Kvistofta, död i Höör
		Trumpetaren Johan Fredrick Kling
		1680 ca - 1757 20/8 född i Livland, död i Anderstorp, Riseberga
	Juliana Charlotta Kling
	1717 25/11 - 1757 13/6 född i Anderstorp, Riseberga, död i
	Gantofta, Kvistofta socken	Maria Elisabeth Woken
		1690 ca - 1768 9/1 född i ?  död i Anderstorp, Riseberga

Jacob Ebbesens fader var Ebbe Pedersen f. 1555 i Tonder, Danmark

Eline (Elna) Jörgensdotters fader var Jörgen NN. Hennes moder var Bodil Jacobsdotter.

 

 

 

 

 

 

Gustaf Johansson Fischers kvinnor och barn

 

drängen Gustaf Johansson Fischer         1747 8/3 - 1815 20/9 född i Gantofta. Död i Höör

pigan Christina Thorsdotter

son Johan                                                  1768 16/10                          född i Färingtofta by.

 

pigan Hanna Jönsdotter

son Jöns                                                    1771 31/1                            född i Perstorp,Färingtofta socken

 

pigan Boel Gunnasdotter

dotter Sissela                                             1776 6/12                            född i Oretorp, Färingtofta  

 

hustrun Bengta Bondesdotter                      1744 - 1797 4/8                  död i Rögnaröd, Färingtofta

dotter Juliana                        1779 22/6 - 1779 24/12      född och död i Anderstorp, Riseberga

son Johannes                                             1781 29/10 - 1783 15/12    född och död i Anderstorp.

son Johannes                                             1785 1/12                            född i Anderstorp.

 

hustrun Elna Torstensdotter                    1768 18/4 - 1849 17/2        född och död i Esperöd, Hallaröd

son Rasmus                                               1798 7/11 - 1798 7/11        född och död i Rögnaröd, Färingtofta

dotter Sissela                                             1799 22/9 - 1823 15/7        född i Rögnaröd, död i Bosjökloster

dotter Johanna                                         1801 12/10 - 1888 18/5      född i Rögnaröd, död i Riseberga

son Rasmus                                               1804 23/7 - 1864 11/7        född i Röda Krog, död i Höör

dotter Maria                                              1806 27/4 - 1810 23/10      född och död i Tollerup, Höör

son Jöran                                                   1809 17/7 - 1876 5/6          född i Tullrup, död i Hallaröd

Källa: Krister Arvidsson, Ystad