Pastorsexpeditioner
Om man börjar släktforskningen i
nutid är det pastorsexpeditionerna som har det aktuella materialet. Vet man var och när
en person är född vänder man sig till den aktuella församlingens kyrkböcker.
Jag ringde till de olika pastorsexpeditioner som jag ville ha uppgifter
från. Jag fick åka dit, på avtalad tid, och jag fick hjälp att söka efter mina
släktingar i församlingsböckerna.
Pastorsexpeditionerna har oftast böcker som sträckte sig från slutet
av 1800-talet. De äldre böckerna lämnar de till landsarkiven. I vissa fall kan yngre
kyrkböcker vara skyddade av sekretesskäl (70 år).
Jag fick fram uppgifter om mina far- och morföräldrar i födelselängderna
och vad deras föräldrar hette och bodde. I några fall kunde jag följa en generation
till bakåt i tiden.
I en husförhörslängd kan man se hela familjen presenterad med diverse
uppgifter.
Där står födelsedata och födelseort. Utifrån dessa uppgifter kan man sedan
söka vidare bakåt i tiden.
Man uppövar snart en viss teknik att varva mellan
födelseböcker
och husförhörslängder.
Kyrkoböckerna
Dopböckerna
skulle notera alla nyfödda, såväl inom som utom äktenskapet, med namn, dop- och
födelsedag, födelseort samt föräldrarnas namn och hemvist.
Lysnings- och vigselböckerna har uppgifter om brudparets
namn, ålder och datum för vigsel. Anteckningarna fördes i brudens församling. Var
brudgummen från en annan församling skulle detta anges.
Död- och begravningsböckerna
skulle innehålla den
avlidnes namn, hemvist, datum för begravning och längre fram, också dag för
dödsfallet.
Prästen skulle helst också anteckna den dödes ålder och yrke.
Flyttningslängderna
påbjöds visserligen 1686 men det
dröjde till in på 1800-talet innan de började föras mer allmänt. Flyttningslängderna
skulle ge namn på de som flyttade och uppgift på in- och utflyttningsort, även adress
inom den församling där flyttningslängden fördes.
Indelning i socken, församling, pastorat, kontrakt och stift
Socken avser alltid en territoriell enhet medan församling kan användas både om territorial- och personalförsamlingar.
Kyrkan i en socken/församling leddes av en komminister eller kaplan som det hette tidigare. Vid varje kyrka fanns även en klockare.
I kyrkan förvarades kontanta medel i kyrkkistan, som var låst och hade tre lås. En nyckel hade prästen, och de två andra hade de båda kyrkovärjarna (kyrkvärdarna). Dessa tre hade det ekonomiska ansvaret och skulle vid vårens sockenstämma redovisa ekonomin. Kyrkoherden var sockenstämmans självskrivna ordförande.
Kyrkoherden följde sina sockenbor genom livet och hade ett ansvar inför Gud, biskop och domkapitel att leda dem på den rätta vägen till frälsningen genom katekesundervisning, husförhör, förkunnelse och sakramentsförvaltning.
En eller flera församlingar inom ett område bildar ett pastorat. Pastoratets ledare är kyrkoherden. Ett pastorat utgör området för kyrkoherdens ämbetsutövning. Den största församlingen där kyrkoherden bodde kallades moderförsamling och de övriga annexförsamlingar.
För de lågt avlönade kyrkoherdarna skulle få tillräckliga inkomster stadgade Västerås ordinantia 1527 att där gällen, d.v.s. kyrkoherdens ämbetsområde, var svaga skulle två gäll förenas till ett. Det var stor skillnad på pastoraten vad avser ekonomin. Vissa pastorat var feta medan andra magra. En kyrkoherde i ett fett pastorat hade högre status än en kyrkoherde i ett magert pastorat.
Det var även ett stort avstånd mellan kaplaner och kyrkoherdar om man ser på tjänsteställningen.
Annexkyrkorna kallades ofta för redkyrkor (ridkyrkor) därför att det inte alltid fanns väg mellan pastoratets kyrkor utan prästen var tvungen att rida till annexkyrkan, när han skulle förrätta gudstjänsten.
En annan typ av församlingar som inte stod under domkapitlet var regementena under den tid de låg i fält. Ett regemente hade i regel en regementspastor och två bataljonspredikanter. Under krigstid förekom ett flertal extra bataljonspräster. Under fredstid när officerare och manskap var hemma tillhörde de sin vanliga lokala församling.
Ytterligare en typ av församlingar var de slotts- och herrgårdskapell som började komma under 1600-talet. Adeln hade rätt att hålla sig med en huspredikant. Dessa församlingar skulle dock godkännas av domkapitlet.
Ett större eller några mindre pastorat förenades till ett kontrakt, i regel 4 - 8 pastorat. Kontrakten leddes av en kontraktsprost. Han gjorde årliga visitationer och sände rapporter till sitt konsistorium. Tjänsten tillsattes av biskopen sedan denne inhämtat kontraktisternas, d.v.s. de ordinarie prästerna i en församling, förslag. Prosten var ett mellanled mellan stiftsstyrelsen och prästerna. Prosten var alltid en kyrkoherde i ett av kontraktets pastorat och en förman för prästerna i kontraktet.
En skrivelse från domkapitlet till prästerna i kontraktet gick alltid via prosten. Omvänt skickade prästerna skrivelser till domkapitlet via prosten. Prosten hade som uppgift att visitera underlydande kyrkoherdar.
Stiftet är en del av rikskyrkan och utgör biskopens förvaltningsområde. Stiftet består av ett antal kontrakt. Av de nuvarande tretton stiften går sju tillbaka till den indelning som fanns vid 1200-talets början. Ledningen av stiftet åvilar förutom biskopen i första hand domkapitlet. Biskopen har sin residens i stiftstaden.
Det finns 13 stift i Sverige.
Biskopen är stiftets styresman och inspektor. Han höll kontroll över prästerna vid visitationer och prästmöten. Prästmötena hölls alltid i stiftstaden och hade till uppgift att hålla prästernas kunskaper vid liv. Vid dessa möten avgjordes också olika frågor och gavs föreskrifter och upplysningar av vikt för alla präster.
Vid ståndsrikstagen representerades prästerskapet av alla biskopar samt vissa utvalda präster.
Redan vid medeltiden fanns vid varje domkyrka en domskola (katedralskola) som hade till uppgift att utbilda präster. Domskolan hade fyra klasser och avslutades med ett två-årigt prästseminarium. År 1626 infördes gymnasiet och katedralskolan gjordes om till trivialskola. Efter genomgången trivialskola fick prästkandidaterna sin utbildning i gymnasiet. Högre teologie utbildning fick enbart ges vid universiteten. Från och med 1649-års skolordning skulle det finnas sju lektorer vid alla gymnasier.
Domkapitlet har ett gammalt ursprung. Namnet har uppkommit därigenom att prästerna vid biskopskyrkan i sin dagliga samling i kyrkan (domus=hus) läste ett kapitel (capitulum) ur bibeln.
Biskopen i Uppsala är ärkebiskop och även om ärkebiskopsämbetet i princip upphörde med reformationen är biskopen i Uppsala den svenska kyrkans andlige ledare. Han är den som för kyrkans talan och har till uppgift att viga landets övriga biskopar. Om ärkebiskopen brukar sägas "Primus inter pares", (Den främste bland likställda).Källa: Södermanlands kyrkliga struktur under 1600-talet av Ragnar Norrman, samt Kyrka och Krona i Södermanländskt 1600-tal, utgiven av Mörner, Mariefred.
Länsbeteckningar
A 01 Stockholms stad
AB 02 Stockholms län
BD Norrbottens
C Uppsala
D Södermanlands
E Östergötlands
F Jönköpings
G Kronobergs
H Kalmar
I Gotlands
K Blekinge
L Kristianstads
M Malmöhus
N Hallands
O Göteborgs och Bohus
P Älvsborgs
R Skaraborgs
S Värmlands
T Örebro
U Västmanlands
W Kopparbergs
X Gävleborgs
Y Västernorrlands
Z Jämtlands
AC Västerbotten
BD Norrbottens län
Nya länsbeteckningar som EJ används vid SVAR-beställningar:
A 01 Stockholms län
M 12 Skåne län
O 14 Västra Götalands län
Några församlingar:
Ale-Skövde 156205
Pastoratskod: 081006 Namn: -1885 Skövde (i Ale härad), 1885-04-17- Ale-Skövde (ej bindestreck i beslutet). Pastorat: förr Sankt Peder, omkring 1545-1863 Skepplanda, 1864-1961 Ale Skövde och Hålanda, 1962- Skepplanda. Husförhörslängd: 1811-. Födelsebok: 1688-.
Algutstorp 152713
Pastoratskod: 031404 Namn: 1927-10-22 enligt KBr ej Allgutstorp. Pastorat: -1961 Algutstorp, Kullings- Skövde, Tumberg, Södra Härene, Bråttensby och Landa, 1962-1988 Algutstorp, Kullings-Skövde, Tumberg, Södra Härene och Landa, 1989- Algutstorp, KullingsSkövde, Södra Härene och Landa. Husförhörslängd: (1767), 1793-. Födelsebok: 1748-.
Alingsås 158201
Pastoratskod: 031401 Namn: -1966 Alingsås stadsförsamling, 1967- Alingsås. Indelning: tidigast 1619 utbruten ur Alingsås (landsförsamling) 1967-01-01 införlivat Alingsås landsförsamling, Rödene och Bälinge. Pastorat: till 1700-talet Alingsås landsförsamling, därefter -1966 Alingsås stadsförsamling, Alingsås landsförsamling, Rödene, Bälinge, Ödenäs och Hemsjö, 1967- Alingsås, Ödenäs och Hemsjö. Husförhörslängd: 1742-. Födelsebok: 1688-. Övrigt födelser vid Alingsås privata förlossningshem 1927-1934 införda i församlingens födelsebok, födelser vid Alingsås lasarett 1910-1946 införda i särskild födelsebok i kyrkoArkiv:et, oklart hur födelser vid fru Sääf-Anderssons förlossningshem 1932 är införda; Alingsås -1619, se Alingsås landsförsamling.
Alingsås landsförsamling 158200
Namn: åtminstone -1619 Alingsås. Indelning: tidigast 1619 utbrutet Alingsås stadsförsamling, 1967-01-01 uppgått i Alingsås. Pastorat: -1619 Alingsås, Bälinge, Rödene, Ödenäs och Hemsjö, efter 1619 Alingsås landsförsamling, Alingsås stadsförsamling, Rödene, Bälinge, Ödenäs och Hemsjö, 1700-talet-1966 Alingsås stadsförsamling (se Alingsås). Husförhörslängd: (1732), 1767-1966. Födelsebok: 1688-1966.
Angered 148026
Pastoratskod: 080310 Län: 1930-01-01 överfört område från Angered i Älvsborgs län till Göteborgs Gamlestad (se Nylöse) i Göteborgs och Bohus län, -1966 Älvsborgs län, 1967Göteborgs och Bohus län. Indelning: 1971-01-01 utbrutet Gunnared. Pastorat: -1600-talet (Stora) Lundby, -1693 Angered och Bergum, 1693-1865 (Stora) Lundby, 1865-10-27(beslut 1856-06-27)-1961 Angered och Bergum, 1962-1966 eget, 1967- Angered och Bergum. Husförhörslängd: 1821-. Födelsebok: 1753-.
Bergstena 152702
Pastoratskod: 031402 Pastorat: Lena. Husförhörslängd: 1739- Födelsebok: 1705- Övrigt: förväxla ej med Borgstena.
Bergum 148027
Pastoratskod: 080310 Namn: förr även Berghem. Län: -1966 Älvsborgs län, 1967- Göteborgs och Bohus län. Pastorat: -1600-talet (Stora) Lundby, -1693 Angered, 1693-1865 Stora Lundby, 186510-27 (beslut 1856-06-27)-1961 Angered, 1962-1966 Stora Lundby, 1967- Angered. Husförhörslängd: 1820-. Födelsebok: 1741-. Övrigt: förväxla ej med Berghem.
Brunflo 238007
Pastoratskod: 10 1002 Län: -1810 Västernorrlands län, 1810-05-07- Jämtlands län. Indelning: 1821 (beslut 1786-10-23) utbrutet Östersund. Pastorat: tidigare Brunflo och Marieby, 1589-1820 Brunflo, Lockne, Näs och Marieby, 1820 (beslut 1786) -1864 Brunflo, Lockne, Näs, Marieby och Östersund, 1864 (beslut 1856-06-27 och 1857-12-01)-1913 Brunflo, Lockne, Marieby och Östersund, 1913-05-01- Brunflo, Marieby och Lockne. Husförhörslängd: (1741), 1799-. Födelsebok: 1689-.
Hammerdal 231304
Pastoratskod: 100901 Län: -1810 Västernorrlands län, 1810-05-07- Jämtlands län. Indelning: 1781 utbrutet Borgvattnet, 1787 överfört Laxsjö till Föllinge, 1893-01-01 (beslut 1881-06-17 och 1892-01-22) utbrutet Gåxsjö. Pastorat: -1781 Hammerdal och Ström, 1781-1808 Hammerdal, Ström och Borgvattnet, 1808-1872 Hammerdal, Ström, Borgvattnet och Alanäs, 1872-05-01(beslut 1857-03-31 och 1872-04-19)-1892 eget, 1893- Hammerdal och Gåxsjö. Husförhörslängd: (1694), 1755- (lucka 1788-1806). Födelsebok: 1687-.
Helgum 228307
Pastoratskod: 100405 Indelning: senare delen av 1400-talet bildad. Pastorat: -1835 Ramsele, 1836- eget. Husförhöfslängd: 1786-. Födelsebok: 1684-.
Graninge 228303
Pastoratskod: 100402 Län: -1887 huvuddelen i Västernorrlands län, del (Häbbersjön och Malmsjön) i Jämtlands län, 1888 överfört Häbbersjön och Malmsjön till Västernorrlands län, 1888helt i samma län. Indelning: 1673 utbruten ur Långsele som bruksförsamling, 1873 (beslut 1867-11-29) annexförsamling. Pastorat: 1673-1873 Sollefteå, 1873(beslut 186711-29)-1929 Långsele, 1929-05-01-1961 eget, 1962- Långsele. Husförhörslängd: 1805-. Födelsebok: 1770-.
Hemsjö 158209
Pastoratskod: 031401 Pastorat: till 1700-talet Alingsås landsförsamling, sedan Alingsås (stadsförsamling). Husförhörslängd: (1732), 1824- Födelsebok: 1688-.
Hålanda 152102
Pastoratskod: 081006 Pastorat: -1863 Skepplanda, 1864-1961 Ale-Skövde, 1962- Skepplanda. Husförhörslängd: 1811-. Födelsebok: 1687-.
Höja 118203
Pastoratskod: 071407 Pastorat: -1961 Höja och Starby, 1962- Ängelholm. Husförhörslängd: (1685), 1813-. Födelsebok: 1693-.
Jonsereds kbfd 140202
Pastoratskod: 081804 Indelning: 1864 utbrutet ur Partille som inofficiell bruksförsamling, 1945-01-01 ändrat till kbfd. Pastorat: Partille. Husförhörslängd: 1871-. Födelsebok: 1864-. Övrigt: eventuella födelser vid Jonsereds fabrikers aktiebolags förlossningshem 1907-1934 av barn från andra orter ej införda i födelseorten.
Kilanda 152104
Pastoratskod: 081004 Pastorat: Starrkärr. Husförhörslängd: 1790-. Födelsebok: 1697-.
Lagmansered 158108
Pastoratskod: 031415 Pastorat: Stora Mellby. Husförhörslängd: 1768- Födelsebok: 1692 -.
Klippan 116601
Pastoratskod: 071305 Namn: -1944 Gråmanstorp, 1945- Klippan. Pastorat: -1961 Klippan och Vedby, 1962Klippan, Vedby och Västra Sönnarslöv. Husförhörslängd: (1683), 1813-. Födelsebok: 1782-. Arkiv: 1781-06-20 brand, äldre böcker förstörda. Övrigt: födelser vid Klippans förlossningshem 1925-1943 endast delvis införda i församlingens födelsebok (journaler ej bevarade).
Lagfors bruksförsamling 226200
Indelning: 1797 utbruten ur Ljustorp, 1937-01-01 uppgått i Ljustorp. Pastorat: Ljustorp. Husförhörslängd: 1860-1917. Födelsebok: 1862-1915.
Landvetter 140102
Pastoratskod: 081803 Pastorat: -1571 Landvetter och Härryda (=Skogbygds pastorat), 1571-1921 Landvetter, Härryda och Partille, 1921-05-01- Landvetter och Härryda. Husförhörslängd: 1747-. Födelsebok: 1687.
Lena 152701
Pastoratskod: 031402 Pastorat: förr troligen Lena, Bergstena och Fullestad, omkring 1500-1881 Lena, Bergstena, Fullestad och Långared, 1882(beslut 1865-12-29)-1961 Lena, Bergstena och Fullestad, 1962- Lena, Bergstena, Fullestad, Hol, Siene och Horla. Husförhörslängd: 1741-. Födelsebok: 1705-. Övrigt: i Kullings härad.
Lerum 152401
Pastoratskod: 081003 Pastorat: -1924 Stora Lundby, 1924-05-01- eget. Husförhörslängd: 1813-. Födelsebok: 1744 -.
Lit 238009
Pastoratskod: 101005 Län: -1810 Västernorrlands län, 1810-05-07- Jämtlands län. Pastorat: tidigt Lit och Häggenås, åtminstone omkring 1550-1746 Lit, Häggenås, Kyrkås och Föllinge, 1746-1922 Lit, Häggenås och Kyrkås, 1922-05-01 - Lit och Kyrkås. Husförhörslängd: 1739-. Födelsebok: (1694), 1739-.
Ljusdal 216101
Pastoratskod: 011502 Län: -1762 Västernorrlands län, 1762-06-29- Gävleborgs län. Indelning: 1852-02-10 234 Ljushult utbrutet Ramsjö. Pastorat: 1300-talet eget, senare -1562 Ljusdal, Ytterhogdal och Färila, 1562-02-28-1608 Ljusdal och Färila, 1609-1852 eget, 1852-02-10-1861 Ljusdal och Ramsjö, 1861(beslut 1852-02-10)-1973 eget, 1974- Ljusdal och Ramsjö. Husförhörslängd: 1767-. Födelsebok: 1680-. Övrigt: födelser vid Ljusdals lasarett 1939-1946 införda i särskild födelsebok i kyrkoarkivet.
Lundby 148017
Pastoratskod: 080401 Indelning: 1607 utbrutet Göteborgs lutherska, 1612 införlivat Göteborgs lutherska, 1872-01-01 införlivat Nya Älvsborg, 1951-01-01 indelad i två kbfd: Lundby kbfd och Brämaregårdens kbfd, 1957-04-01 utbrutet Biskopsgårdens kbfd ur Lundby kbfd, 1961-01-01 utbrutet Brämaregården och Biskopsgården, varvid kyrkobokföringsdistrikten upplösts. Pastorat: -1638 Tuve, 1639-1928 Lundby och Tuve, 1928-05-01.(beslut 1922-11-03 och 1927-07-08)-1960 eget, 1961 Lundby, Biskopsgården och Brämaregården, 1962- eget. Husförhörslängd: (1753), 1797, Födelsebok: (1693), 1724-.
Långared 158207
Pastoratskod: 031405 Pastorat: förr eget, omkring 1500-1881 Lena, 1882(beslut 1865-12-29)-1961 eget, 1962- Stora Mellby. Husförhörslängd: 1736-. Födelsebok: 1705-.
Långaryd 131504
Pastoratskod: 061002 Län: -1973 Jönköpings län, 1974- Hallands län. Pastorat: -1918 Långaryd och Färgaryd, 1918-05-01-1961 Långaryd, Färgaryd och Femsjö, 1962- Färgaryd. Husförhörslängd: (1717), 1741-. Födelsebok: 1686- (lucka 1706-1709).
Magra 158206
Pastoratskod: 031405 Pastorat: Stora Mellby. Husförhörslängd: 1780- Födelsebok: (1688), 1757-.
Munka-Ljungby 118205
Pastoratskod: 071406 Namn: -1860 Munkalyngby. Pastorat: -1610 eget, 1610-1681 Munka-Ljungby och Ängelholm, 1681(beslut 1673-05-14)-1736 Össjö, 1737-1961 Munka-Ljungby och Ängelholm (ej tvärtom, som ibland uppgivits - SCB 1870!), 1962-1973 Munka-Ljungby och Tåssjö, 1974- Munka-Ljungby, Össjö och Tåssjö. Husförhörslängd: (1683), 1819- Födelsebok: 1688
Partille 140271
Pastoratskod: 081804 Namn: -1917 Partilled, 1917-11-02- Partille. Indelning: 1571 införlivat Utby, 1928 överfört Utby till Göteborgs Gamlestad (se Nylöse), 1942-01-01 indelad i två kbfd: Partille och Sävedalen, 1945-01-01 Jonsereds kbfd utbrutet ur Partille kbfd, 1971-0101 utbrutet Sävedalen, varvid motsvarande kbfd upplösts. Pastorat: åtminstone 1528-1540 Nylöse, 1546-1571 Partille, Utby och Örgryte, 1571-1921 Landvetter, 1921-0501- eget. Husförhörslängd: 1771- Födelsebok: (1687), 1719- Övrigt: från 1864 särskild kyrkobokföring för Jonsered.
Rebbelberga 118202
Pastoratskod: 071407 Indelning: 1516 utbrutet Ängelholm. Pastorat: 1568-1961 Barkåkra, 1962- Ängelholm. Husförhörslängd: (1683), 1812- Födelsebok: 1692- (lucka 1,733-1737).
Skallsjö 152402 Pastoratskod: 081002 Pastorat: -1961 Stora Lundby, 1962- eget. Husförhörslängd: 1813- Födelsebok: 1689-.
Skepplanda 152103 Pastoratskod: 081006 Pastorat: förr Skepplanda och Hålanda, omkring 1545- Skepplanda, Sankt Peder, Tunge, (Ale-)Skövde och Hålanda, omkring 1575- Skepplanda, Skövde och Hålanda, omkring 1660-1863 Skepplanda, Sankt Peder, Tunge, (Ale-) Skövde och Hålanda, 1864-1961 Skepplanda, Sankt Peder och Tunge, 1962- Skepplanda, Sankt Peder, Tunge, Ale-Skövde och Hålanda. Husförhörslängd: (1763), 1810-. Födelsebok: 1688-.
Starrkärr 152105 Pastoratskod: 081004 Namn: -1907 Sterrkärr, 1907-04-19- Starrkärr. Indelning: 1956 indelad i två kbfd: Starrkärrs kbfd och Nol-Alafors kbfd, 1983-12-31 kyrkobokföringsdistrikten upplösta. Pastorat: -1663 Starrkärr, Kilanda, Nödinge och Östad, 1663-1937 Starrkärr, Kilanda och Nödinge, 1938- Starrkärr och Kilanda. Husförhörslängd: (1775), 1790-. Födelsebok: 1688,
Stora Lundby 152403 Pastoratskod: 081001 Namn: -1907 Lundby (i Bjärke härad), 1907-06-04- Stora Lundby (stundom kallad så även tidigare). Pastorat: åtminstone till omkring 1550 Lundby, Skallsjö, Lerum, Angered och Bergum, sedan -1694 Lundby, Skallsjö och Lerum, 1694-1865 Lundby, Skallsjö, Lerum, Angered och Bergum, 1865-10-27(beslut 1856-06-27)-1924 Stora Lundby, Skallsjö och Lerum, 1924-05-01-1961 Stora Lundby och Skallsjö, 1962-1966 Stora Lundby, Östad och Bergum, 1967- Stora Lundby och Östad. Husförhörslängd: 1819-. Födelsebok: 1689-.
Stora Mellby 158205 Pastoratskod: 031405 Namn: -1885 Mellby (i Bjärke härad), 1885-04-17- Stora Mellby. Indelning: 1867-0718 införlivat Genneved. Pastorat: -1867 Mellby, Magra, Erska, Genneved och Lagmansered, 1867-07-18-1961 Stora Mellby, Magra, Erska och Lagmansered, 1962Stora Mellby, Erska, Lagmansered och Långared. Husförhörslängd: 1768-. Födelsebok: 1688-.
Stugun 230304 Pastoratskod: 101105 Län: -1810 Västernorrlands län, 1810-05-07- Jämtlands län. Indelning: 1589 kapell- församling ur Ragunda, 1781 annexförsamling. Pastorat: -1873 Ragunda, 1873-05-01 - (beslut 1857-03-31) Stugun och Borgvattnet. Husförhörslängd: 1692- Födelsebok: 1689.
Åsbo 056004
Pastoratskod: 020402 Pastorat: -1961 eget, 1962-1972 Åsbo, Malexander och Blåvik, 1973- Ekeby. Husförhörslängd: 1789-. Födelsebok: (1633), 1673
Össjö 118212
Pastoratskod: 071406 Pastorat: 1555-1681 Össjö och Tåssjö, 1681(beslut 1673-05-14)-1731 Össjö, Tåssjö, Munka-Ljungby och Ängelholm, 1731-01-22-1736 Össjö, Tåssjö och Munka-Ljungby, 1736-1961 Ossjö och Tåssjö, 1962-1973 Ostra Ljungby, 1974- Munka-Ljungby. Husförhörslängd: (1683), 1813-. Födelsebok: 1689-.
Östersund 238001
Pastoratskod: 101003 Län: -1810 Västernorrlands län, 1810-05-07- Jämtlands län. Indelning: 1820 (beslut 1786-10-23) utbruten ur Brunflo, 1927-05-01 införlivat Norrlands artilleriregemente. Pastorat: 1820-1913 Brunflo, 1913-05-01- eget. Husförhörslängd: 1795-. Födelsebok: 1789, Arkiv: typarkiv. Övrigt: födelser vid Östersunds lasarett 1904-1946 införda i särskild födelsebok i kyrkoarkivet, födelser vid Östersunds förlossningshem 19261928 införda i församlingens födelsebok; 1846-1952 särskilda kyrkoböcker för fångvårdsanstalten (jämte förrättningsdagbok 1847-1958 med luckor).
Östra Ljungby 116607
Pastoratskod: 071304 Namn: förr även Lyngby. Indelning: 1977-01-01 införlivat Källna. Pastorat: -1961 Östra Ljungby och Källna, 1962-1973 Östra Ljungby, Källna och Össjö, 1974-1976 Östra Ljungby och Källna, 1977- eget. Husförhörslängd: (1683), 1814-. Födelsebok: 1689-.

|
Länkar
Sveriges församlingar
Riksskatteverkets bok "Sveriges församlingar genom tiderna" har sedan den
trycktes 1989 varit oumbärlig för släktforskarna. Nu finns den i en on-line-version.
Genline Släktforskning på Internet
Svar - här kan du beställa kyrkböcker
DISBYT -
databasen som ger dig möjlighet att
söka efter dina förfäder och knyta kontakt med andra släktforskare
Anvisningar
för sökning i kyrkböcker , hemsida av P O Bergman
Register till kyrkböcker, hemsida av P O Bergman
Sveriges Dödbok 1968-1996: Cd för
Windows med uppgifter om ca 2,5 miljoner personer avlidna i Sverige. Beställes hos
Sveriges Släktforskarförbund, Första Långgatan 20, 7 tr, 413 28 Göteborg. Observera
att det finns en rättelse att hämta hem via nätet!
BBS:er och newsgroups
Ancectry
Dansk demografisk databas
Cemetery records online
DIS SYD
DIS Norge
DIS Danmark
Engelholms Släkt- och Folklivsforskarförening
Social security death index
FamilySearch
Statens Arkiver – Arkivalieronline, Dk
Blomgrens arkiv
Ellis Island
Birthday
DDSS - Demografisk Databas Södra Sverige
Helsingborgs stadsarkiv
LDS.Search records of people from all areas of the world.
Indiko - kyrkböcker på nätet.
Sveriges församlingar genom tiderna
Socken-Sök
Alingsås släktforskarförenings register
PLF-menyn
Arkiv Digital
Riksarkivet
Västergötlands härader
Rolf Eknefelts sida om Angered och Bergum
Den svenska folkbokföringens historia under tre sekler
Centrala Soldatregistret
Släktdata
Långareds hembygdsförening
Gravsten sök
Gravar.se
Gravar i Lerum
Sök församling
Rötter
Skatteverket
|