|
Lerums kommun
Lerums kommun är en kommun i Västra Götalands län. Centralort är Lerum.
Kommunen ligger i Älvsborgsdelen av Västra Götalands län, i Västergötland. Kommunen ligger öster om Göteborgs kommun och gränsar i övrigt till Ale kommun, Alingsås kommun, Bollebygds kommun, Härryda kommun och Partille kommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Stora Lundby genom sammanläggning av landskommunerna Stora Lundby, Bergum och Östad. Landskommunerna Lerum och Skallsjö berördes inte av indelningsändringarna.
Nuvarande Lerums kommun bildades 1969 genom sammanläggning av landskommunerna Lerum, Skallsjö och Stora Lundby (utom Bergums församling som överfördes till Göteborgs kommun).
Vättle härad
Det urgamla Vättle härad bestod
av socknarna Bergum, Angered, Stora Lundby, Lerum och Skallsjö.
1952 blev det kommunsammanslagning av Bergums, Stora Lundby och Östads
socknar. 1967 inkorporerades Bergum till Göteborg. Det första skriftliga belägget för
häradet kommer från 1286 och namnet stavades då "Vaetlo". Detta namn syftar
på vatten. Några menar att detta syftar på Lärjeån andra att det är Säveån.
Bergums socken ingick i Stora Lundby kommun 1953-1966. Socknen ingick därmed
i Älvsborgs län fram till 1967, då den införlivades med Göteborg.
I Erik Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna finns borgruinen Sjöborg avbildad, nära byn Hjällsnäs i Stora Lundby. Senare sätesgårdar är Jonsereds säteri, Floda säteri, Öijareds säteri, Nääs slott och Aspenäs säteri.
Under det yngre indelningsverket hörde Vättle härad huvudsakligen till Västgöta regemente, Barne kompani, samt alternativt till Västergötlands båtsmanskompani och Extra båtsmansroteringen till sjöss.
Gästgivargårdar fanns i Agnesberg, då Angereds socken, i Tollered i Skallsjö socken samt i Lerum.
Sedan 1857 genomkorsas sydöstra delen av häradet av Västra stambanan med stationer och hållplatser vid Jonsered samt Aspen, Aspedalen, Lerum, Hedefors och Stenkullen, alla i Lerum, samt Floda och Norsesund i Skallsjö.
Från 1900 till 1967 fanns Västergötland-Göteborgs Järnväg (VGJ / Västgötabanan) mellan Göteborg och Skara i häradets västra del. Trafiken mellan Göteborg och Sjövik i Östads församling i Ale härad lades ned 1967, då bansträckningen fram till Hjällbo i Göteborgs kommun började byggas om för Göteborgs spårvägar. Stationer och hållplatser i Vättle härad var Gunnilse i Angered; Björsared och Olofstorp i Bergum, samt Stannum, Gråbo och Björboholm i Stora Lundby.
Församlingar och orter
Lerums församling
Aspen (tätortsdel)
Hallsåsåen, södra delen (småort)
Lerum (tätort)
Lugnvi (småort)
Slätthult, östra delen (småort)
Stenkullen (tätortsdel)
Öxeryd (tätort)
Skallsjö församling
Floda (tätort)
Lindskogen (småort)
Norsesund, delvis (tätort)
Sundet (tätortsdel)
Tollered (tätort)
Stora Lundby församling
Aggetorp, norra delen (småort)
Aggetorp, södra delen (småort)
Björboholm (tätort)
Gråbo (tätort)
Horsaklätten (småort)
Lekstorp (småort)
Olstorp (tätort)
Sandkullen (småortsdel)
Sågarehagen (småortsdel)
Stannum (småort)
Tolsjöhult (småort)
Ytterstad (småort)
Östads församling
Sjövik (tätort)
Tingslag
-1927: Vättle, utom Stora Lundby.
1928-1933: Vättle och Kullings, utom Stora Lundby.
1934-1966: Vättle, Ale och Kullings.
1967-1970: Vättle, Ale och Kullings samt Alingsås stad.
Fögderier
Väne -1886: Väne, Bjärke, Vättle, Flundre och Ale härader, utom norra Östads socken och Skårdals skate i Nödinge socken, båda i Ale härad.
Väne 1886-1915: Väne, Bjärke, Vättle, Flundre och Ale härader.
Väne 1916-1917: Väne, Bjärke, Vättle, Flundre och Ale härader samt Trollhättans stad.
Kulling 1918-1945: Kullings, Vättle och Ale härader.
Ale-Vättle 1946-1951: Ale och Vättle härader samt Fuxerna socken i Flundre härad.
Ale-Vättle 1951-1966: Ale och Vättle härader.
Lerum
Lerum är en tätort med 37 536 invånare i Lerums församling, tillika centralort i kommunen.Tätorten har vuxit samman med stationssamhällena Stenkullen och Aspen. Lerum är ett av två samhällen vid Aspen; på andra sidan ligger Jonsered.
Bebyggelsen där Säveån och Lerån möts utvecklades till en by varifrån bosättningar spred sig till andra delar av Lerumsdalen. Namnet "Lerum" kommer av ler som betyder "lera" och um med betydelsen "hem/gård/by".
Under senare hälften av 1900-talet genomgick Lerum en drastisk förändring och utvecklades från brukssamhälle till storstadsförort.
Östads församling
Östad är en församling (socken) i Lerums kommun och Göteborgs stift, längs länsväg 190. Församlingens kyrka är Östads kyrka, belägen knappt 4 mil nordost om Göteborg C.
Socknen är ligger vid sjön Mjörns västra strand, vid randen av vildmarksområdet Risveden. Inom socknen finns naturreservaten Rammdalen och Trehörningen.
Församlingens enda tätort är Sjövik. Själva kyrkbyn Östad har, liksom byn Lunden tidigare varit småorter. Sjövik växte fram som stationssamhälle vid Västergötland-Göteborgs Järnväg (VGJ / Västgötabanan), som också hade en hållplats vid Buaholm, längre söderut.
Nordöstra delen av församlingen med Mjörnsjö station och Östads säteri överfördes 1975 till Långareds församling i Alingsås kommun / Skara stift. Fram till 1887 hörde samma del till Kullings tingslag och fögderi, till skillnad från resten av Östads socken och Ale härad.
1952-68 ingick Östads församling i Stora Lundby kommun. Sedan 1962 ingår församlingen i Stora Lundby-Östads pastorat (f.d. Stora Lundby pastorat). 1664 - 1961 utgjorde Östad ett eget pastorat, innan dess var församlingen en del av pastoratet Starrkärr.
Socknens namn är omnämnt 1423 (Ødistadha). Det innehåller plural av stadher, d.v.s. plats eller ställe. Förledet är flertydigt och kan antingen syfta på ett mansnamn eller på öde trakt.
Ytterstad by
Ytterstad är en småort i Lerums kommun med 60 invånare (2000).
Ytterstad kan även vara en benämning på den del av en tätort (stad) som ligger utanför tätortens kärnområde. Det är en by i Lerums kommun. Längs den smala, krokiga bygatan syns
åkrarna. På 1850-talet sysslade alla som bodde här med jordbruk och boskapsskötsel.
Skogen på Wättlefjäll var bybornas gemensamma egendom. Den kallades allmänningsskogen.
Dit skickade man kreaturen på bete, högg timmer för nybyggen eller skaffade sig
bränsle för vintern.
Under de gågna århundradena har det skett ganska få förändringar i byn.
Men på 1850-talet börjar yttervärlden tränga på. Stora förändringar var på väg.
I byn hade man gjort laga skifte. Sådant skulle ske över hela landet efter besked
av riksdagen år 1827. Det var inte bra som det var innan, att ha en åkerlapp här, en
åkerlapp där. Efter laga skiftet hade en bonde alla sina åkrar norr om byn, en annan
närmare skogsbrynet osv. Några av bönderna hade därvid fått så lång väg till
sina åkrar att de föredragit att bygga nya boningshus, ladugårdar och andra uthus i
närheten av ägorna. Därmed var den gamla bygemenskapen bruten. Den gamla byn hade
blivit allt mindre.
I nybygget bodde man nu ganska ensamt. Men bonden blev istället mer
oberoende, han behövde inte rådgöra med andra människor, när han skulle så eller
skörda. Han blev också mer intresserad av att sköta sin jord, göra nyodlingar, skaffa
bättre redskap och pröva nya brukningsmetoder.
Gråbo
är ett samhälle med ungefär 7000 invånare, beläget i Lerums kommun.
Namnet Gråbo härstammar från sekelskiftet. Det fanns en gård som hette Gråbo, och detta namn gav man till järnvägsstationen som byggdes på VGJ-banan.
Gråbo blev Gråbo
För 600 år sedan fanns många större och mindre byar som hette Ytterstad, Stannum, Hjällsnäs, Skepplaskog och så vidare. Dessa byar utgjorde Lundby socken i Vättle härad.
Där fanns också ett pastorat som hette Lundby pastorat som var stort! Lerum, Skallsjö, Bergum och Angered ingick och Lundby kyrka var moderkyrka i pastoratet.
I slutet av 1800-talet blev Lundby ändrat till Stora Lundby, fastställt av Kunglig Majestät. I första hand torde detta bero på att kunna skilja ut Stora Lundby församling, pastorat, socken från alla övriga Lundby i landet.
I samma tid skulle järnvägen dras genom bygden, rakt genom böndernas bästa mark!
Namnet Gråbo kom ifrån stationen vid gamla Västgötabanan.
– Det gick historier om att bönderna var snåla när järnvägen invigdes 1900. Och som straff hittades det fulaste gårdsnamnet för att döpa stationen.
Järnvägsdragningar genom byar framkallar lätt stora protester och framför allt utmärkte sig Hjällsnäs bybor.
Det naturliga namnet hade varit Hjällsnäs, såsom varande största närmaste by. Byarna Stannum och Ytterstad hade ju gett namn åt respektive station och hållplats västerut.
Stora Lundby kunde ju duga med viss tvekan, eftersom det var samlingsnamn på alla byarna i socknen. Men då sa Kungliga Poststyrelsen nej, då det kunde förväxlas med andra orter i Sverige. Överingenjören tittade på kartan, undvek Hjällsnäs, tittade åt andra hållet och fann där Gråbo gård och så fick det bli Gråbo.I Stannum hittades gården Gråbo, som troligen kommer från Gros bo. Och detta namn fastnade de för. Jag tycker att Gråbo är ett bra och passande namn på den ort där jag gått i skolan, lekt med mina kamrater, spelat handboll mm.
Poststationer upprättades förutom i Gråbo, också i Stannum och Björboholm och det var bra.
Hjällsnäs mo, Gråbo
De älsta fornlämningarna ligger på krönet av åsen. Dessa utgörs av en treudd, stora runda stensättningar och resta stenar. Treudden är en ovanlig gravform i dessa trakter. I området finns även två vikingatida gravfält. Gravfälten som är ungefär lika stora består av 33 fornlämningar. Dessa utgörs av högar och runda, i regel övertovade, stensättningar.
Vättle fjäll
För att öka kronans inkomster uppmuntrade Gustav Vasa nybyggen.
Gustav Vasa bröt med den medeltida lagstiftningen, som reglerade besittningstagande av gemensam bymark och tillät (med endast mindre inskränkningar) fri intäktsrätt för nybyggen på allmänningarna, som nu tillhörde kronan. Detta förklarar den våldsamma expansionen av kronohemman i detta område under 1500-talet. Genom att uppmuntra kolonisation försökte Gustav Vasa att motverka hemmansklyvningarna och i stället skapa nya skatteobjekt.
I våra trakter fanns kronoallmänningen Vättle fjäll. Detta var Vättle härads område av ödemarkerna mellan Götaälvdalen och Lärjeådalen med sjöarna Mjörn och Anten. Före Gustav Vasas brev år 1535 om utökad intäktsrätt fanns nog ingen fast bebyggelse på kronoallmänningarna i våra trakter.
En av de allra äldsta gårdarna på Vättle fjäll och med typiskt höjdläge är Granaas, omnämnd i tiondelängd år 1545. Lika markerade lägen högst på höjder, men betydligt yngre är Fredagsåsen och Siersiönäs, de omnämns inte förrän år 1632. Rudh, vid Björboholm omnämns också år 1545, annars finns i Lundby socken inga så tidiga. Från dessa år är också de i Ale Härad och Kilanda socken belägna Jämbo, Sverket och Anfastebo år 1546, Sundet tidigare kallat Hexerutt år 1550, samt Östra Nesset (Baskanäs) år 1564.
Därefter kommer i jordeböckerna Ramnå och Sletten 1567. Sletten kallas fr o m år 1568 Liungslett. Också Gräskärr är från 1500-talet och nämns i skrift år 1584.
Tolsiötorp nämns år 1626, men t ex Dammen (Granåsdamm), förekommer först år 1773. Av senare datum är också Grimmekärr år 1819, Jambacka år 1825 och Trehörningenår 1833. Långt fram i tiden är Agneskärr och Hultensjöslätt, bägge från år 1877. Agneskärr har dock funnits från år 1840 utan att vara registrerat. Det tidigaste namnet torde ha varit Annäs.
De utanför kronoallmänningen belägna gårdarna Ingabo, Frestebo, Skepplaskog och Aggetorp hade delar av sitt område innanför dess gräns. Gårdarna låg vid Mjörns strand; Annäs, Ryd, Björboholm, Buan och Rämneå helt på kronoallmänningens område. Här finns också Granabben från 1634, samt Stenbrokärr, ett skattelagt torp från 1825.
Nääs slott
Nääs slott, slott vid sjön Sävelången i Västergötland, strax öster om Floda, känt för sin slöjdutbildning på 1800-talet.
Enligt en sägen skall Kristian II ha uppfört ett jaktslott vid Nääs. Den första säkra uppgiften om godset har man funnit i ett kungligt brev från den 3 oktober 1529. Där omtalas en Joen småsven, som fått brev på två kronogods med namnet "Näss i skalfzö soken" och därför skulle erlägga en årlig skatt på 4 skålpund smör. Vid slutet av 1500-talet ägdes godset av ståthållaren för Västergötland Göran Eriksson Ulfsparre. Det innehades sedan av medlemmar av hans släkt samt av ätterna Lilliehöök, Natt och Dag, Cronsköld, Oxenstierna, Göthenstierna, von Utfall och Reenstierna. 1824 inköptes säteriet av Peter Wilhelm Berg, grosshandlare i Göteborg. Efter Bergs död delades godset mellan hans söner.
Tollered
Tollered är en tätort i Lerums kommun i Västra Götalands län.
Tollered uppstod kring Nääs fabriker (bomullspinneri, yllespinneri och väveri) som grundades 1833 av ägarna till slottet Nääs på andra sidan sjön Sävelången. Samhället har en en väl bevarad industri- och boendeimiljö, vid sidan av fabrikslokalerna finns även en kraftstation.
Härskogen
Härskogen är ett skogsområde mellan Lerum och Härryda, i Västra Götalands län. Det är ett relativt populärt vandringsområde med många sjöar. Genom skogen går en smal och krokig men relativt trafikerad väg. Vägen startar vid avfart Lerum Ö vid E20, och är bara skyltad "Härskogen", men är ändå en populär genväg mellan Alingsås (Skara etc) och Landvetter flygplats.
Fornlämningar
Under yngre stenåldern slog sig boskapsskötare ner i Stora Lundby vid högalänta partier sådana som terrängen strax norr om Gråbo, den sk Hjällsnäs mo.
Äldst bland de fasta fornlämningarna i Stora Lundby är det slags gravmonument, som kallas hällkista. En hällkista finns på Hjällsnäs gatufjärdings mark, omkring 200 meter från mjörns strand. Den är sex meter lång och en meter bred.
En andra hällkista finns i Svinabo på högsta toppen av en ekbevuxen kulle 300 meter från gården, en tredje vid torpet Dammen i Tollestorp samt en fjärde i Öjareds kapell församling ett par hundra meter från sjön.
Stora varpen på Stommens utmark norr om toljsötorp ät traktens mest betydande bronsåldersrös. Ett annat gravrös från denna period ligger på Karpkullen 400 meter sydost om Lundby kyrka.
Domareringar finns, två på Öjareds mark och en inte långt från Krösakullen.
Hjällsnäs gravfält blev avbildat av Eric Dahlberg för sitt berömda verk Sveica antiquet hoderna. Det var två kilometer långt och med tätt besatta resta stenar.
Vid byn Småhöga fanns förr ett tjugotal högar. Då man grävt i dem har man funnit urnor med brända ben, från sista årtusendet före Kristus.
|
Min mormor Signes föräldrar Jenny
och Oscar Larsson, utanför
deras hus i Slätthult, Lerum.
Frans Oskar Larsson
Länkar
Karta
över Lerum
Lerum
kommun
Gråbo gård
Gråbo - smalspår.
Björboholmshistoria
Stora
Lundby
Gråbo station
Hemslöjdsföre
Brors sida om bland annat Björboholm och ångbåtar
Lerums
Gymnasieskola
Naturbilder
Personliga hemsidor/Västra Götalandslän/Lerum
Sveriges järnvägar
Samhället
Sjövik
VGJ-Gråbo
VGJ, Västergötland - Göteborgs Järnvägar
Sjövik station
Lerums församling
Floda missionsförsamling
Gråbo missionsförsamling
Lerums missionsförsamling
Nääs slöjdseminarium
Historien om Hälso- och sjukvården i Mittenälvsborg
Hällingsbo gård i Ytterstad
Björboholm
Nääs slott
Ytterstad.net
Bilder från Hjällsnäs
Ytterstad 15:1. En gård i Västergötland
|
