Sverige blir en stormakt 1600-1718

   Då Karl IX dog (1611), blev hans unge son Gustav Adolf hans efterträdare men fick avge en försäkran, som i viktiga avseenden inskränkte hans makt till förmån för rådet.
   Snart inträffade emellertid att Gustav Adolf framträdde som den självklare ledaren för det svenska samhällsarbetet och gjorde detta i samförstånd med adeln.
   Inom dåtidens svenska adel fanns en person med sällsynt administrativ och politisk begåvning - Axel Oxenstierna. Redan från början blev han Gustav Adolfs närmaste medarbetare på de mest skilda fält, han fungerade som rikskansler under perioden 1612-1654.
   Gustav Adolf hade en vinnande personlighet, fördjupad av en grundlig utbildning, särskilt i teologi, latin, samtida språk och krigsväsen, samt kännetecknad av lysande förutsättningar för statsmannens och fältherrens värv.
   Gustav Adolf valde sin brud med tanke på vad som kunde vara förmånligt ur politisk synpunkt. Uppoffrande sin ungdomskärlek till Ebba Brahe, ingick han äktenskap med Maria Eleonora av Brandenburg, en av det dåtida Tysklands förnämsta protestantiska stater.
   Under så gott som hela förra delen av 1600-talet var Sverige i krig. Samtidigt skedde en väldig omdaning av hela vårt samhälle under ledning av Gustav Adolf, hans närmaste medarbetare och efterföljare.
   1614 inrättades Svea hovrätt, en domstol överställd häradsrätterna. Flera andra hovrätter upprättades snart i det svenska riket.
   Regeringen måste samlas till regelbundna sammankomster, oftast i Stockholm, under kungens frånvaro i fält.
   Riksdagen former och arbetsliv erhöll nu en fastare ordning, samtidigt som de olika ståndens villkor fixerades. Ståndens verksamhet blev närmare reglerad genom en riksdagsordning 1617. Enligt den skulle de fyra stånden överlägga vart för sig.
   År 1617 utfärdades en religionsstadga, där det bl a bestämdes, att katoliker inte skulle tålas inom landet och att avfällningar måste lämna det.
   På 1620-talet uppstod landets äldsta gymnasier, i Västerås, Stängnäs och Linköping.
   På alla sätt sökte regeringen höja statsinkomsterna. Flera skatter gick över från natura till penningar. Nya skatter pålades, såsom boskapspenningar och kvarntull, avsedda att erlägga penningar. Inrikes och utrikeshandeln var belagd med tullavgifter, som gick till den kungliga skattkammaren.
   Under Gustav Adolfs tid grundades flera städer, bland dessa var Göteborg.
   Gustav Adolf skapade en nationell armé. Officerare och ryttare fick boställen av kronan. Infanteriet uttogs genom värnpliktsordningen, som kallats utskrivning. Tio bönder bildade en rote, och inom denna uttogs en man till soldat. Roteringsområdena sammanföll vanligen med landskapen och dessa fick ge namn åt regementet.
   Den svenska expansionspolitiken åstadkom, att Sverige trädde i tätare kontakt med främmande furstar och stater.

 

• Gustav II Adolf
• Drottning Kristina
• Karl X Gustav
• Karl XI
• Karl XII

Länkar

Sammanfattning av Gustav II Adolfs tid
Porträtt av Gustav II Adolf
Gustav II Adolf 1611-1632 Stormaktstiden, översikt
Sverige under stormaktstiden

Brahe, Ebba 1596-1674
De la Gardie, Jacob 1583-1652

Trettioåriga kriget
Westfaliska freden

   Då Gustav Adolfs bana nått sitt slut 1632, var hans dotter Kristina endast 6 år, och det blev nödvändigt att tillsätta en förmyndarregering. dess verksamhetstid kom att omspänna tolv år (1632-1644), och dess ledare blev rikskanslern Axel Oxenstierna.
   Förmyndarstyrelsen upphörde, då Kristina som myndig 1644 själv övertog regeringen. Ännu hade den gamle Oxenstierna stort inflytande, då det gällde utrikespolitiska frågor. Men Kristina visade sig ha en egen vilja och förstod att sätta sin prägel på regeringssättet, särskilt i vad det gällde statsekonomin.
   Enligt faderns önskan fick hon en lärd uppfostran av en typ, som under denna tid vanligen endast kom gossar till del. Hon fostrades i den kärva luthersk miljö, som utmärkte tiden. Med tiden blev hon en verkligt lärd kvinna, som gärna spekulerade över de svåraste problem. Hon forskade, tänkte och skrev på egen hand.
   Vida omkring spred sig ryktet om den unga svenska drottningens andliga intressen. Själv sökte hon också kontakt med framstående utländska kulturpersonligheter.
   Rådsherrarna ansåg det mycket önskvärt, att Kristina gifte sig, dels för att Vasaätten genom henne skulle kunna fortleva, dels för att krigarstaten Sverige då också skulle få en manlig regent. Men Kristina  kunde inte förmå sig till att ingå ett äktenskap på politiska grunder.
   Kristinas yttersta avsikt var att avsäga sig Sveriges tron. Hon var varmt religiös och drogs till katolicismen. På en riksdag 1654 avsade hon sig den svenska tronen. Hon avled i Rom 1689.

   Kristina efterträddes 1654 av sin kusin Karl Gustav, son till Karls äldsta dotter Katarina och pfalzgreven Johan Kasimir. Den nye kungen härstammade på mödernet från Vasarna, medan han på fädernet tillhörde en gren av den tyska furstesläkten Wittelsbach. Den svenska kungaätt, som började med honom kallas den pfalziska. Alla dess manliga företrädare, Karl X Gustav, hans son och sonson, hävdade med kraft kungamaktens inflytande i svenskt samhällsliv.
   Karl Gustavs föräldrar hade av trettioåriga kriget drivits till Sverige, och här föddes deras äldste son.
   Rask och beslutsam var Karl Gustav, och viljan hade härdats under en ganska strävsam och fattig ungdomstid.
   Svårartade inrikes frågor pockade på uppmärksamhet. Framför allt måste kronans ekonomi göras solidare, och Karl Gustav tvekade inte att söka göra det på adelns bekostnad. På 1655 års riksdag beslöts det också, att en reduktion av adelsgods skulle göras. Den blev emellertid rätt lindrig och avstannade snart, kriget kom emellan.
   Han förmälde sig med den unga prinsessan Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, det lilla hertigdömet vid Jyllands landfäste till kontinenten, som nästan ständigt var i motsättning till Danmarks kung och krona. Karl Gustavs giftermål med Hedvig Eleonora bidrag till en politisk samverkan mellan Sverige och Holstein-Gottorp, som varade ända till stormaktstidens slut.
   Efter en häftig sjukdom avled Karl X Gustav i Göteborg 1660 i en ålder av 37 år.

  

Borgholms slottsruin

   Karl X Gustav efterlämnade vid sin död en endast fyraårig son, Karl, och det blev nödvändigt att ordna med förmyndarregering. I sitt testamente hade den avlidne monarken givit anvisningar på en sådan, bestående av änkedrottningen och de fem höga riksämbetsmännen, bland de sistnämnda hans egen bror.
   Adeln motsade sig detta och införde en ny lag, kallad 1660 års additament, som beredde råd och ständer större makt under förmyndartiden.
   Förmyndarna utgjorde nu i tolv år, från 1660 till 1672 rikets regering.  1668 grundades Sveriges riksbank, som blev underställd riksdagen, ett uttryck för den betydelse denna nu förskafft sig.  Karl XI:s förmyndare lyckades inte prestera något enhetligt eller konsekvent regeringsprogram.
   1660- och 1670-talen präglas av Ludvig XIV:s kraftfulla och hänsynslösa utvidgningspolitik. För Sverige gällde det först och främst att behålla freden och stormaktsställningen. Men denna krävde ställningstagande till konflikter och parter i Europa.
   Sverige ingick förbund med Frankrike 1672. Det visade sig bli en för Sverige mycket farlig överenskommelse. Sverige fördes snart in i krig. Svenska trupper blev slagna vid Fehrbellin 1672 av kurfursten Fredrik Vilhelm. Holland och Österrike förenade sig med Brandenburg mot Sverige, och inom kort förklarade även Danmark-Norge krig.
   På sommaren 1676 gick danskarna till angrepp på Skaåne. Ett avgörande slag stod vid Lund i december 1676, där den danska huvudarmén besegrades.
   Under fredsöverläggningarna gav man utryck åt den tanken, att vänskap för framtiden borde råda mellan Sverige och Danmark-Norge. De båda nordiska rikena ingick förbund med varandra och Karl XI förmälde sig med den danska prinsessan Ulrika Eleonora.
   Samhällsförändringar: 1680 års reduktion av grev- och friherrars jord. Kronan återtog sin jord. 1686 års kyrkolag ställde kyrkan i starkare beroende av kungamakten än förr. Krigsväsendet organiserades då Karl XI hade stort intresse för militära ting. Kyrkolagen 1686 föreskrev att församlingens klockare under överinseende av prästen skulle lära barnen läsa och skriva.
   På våren 1697 avled Karl XI, vid endast 41 års ålder. Medan han ännu stod lik på Stockholms slott, förstördes denna gamla ärevördiga historiska byggnad med anor från 1100-talet av en förhärjande eldsvåda. Hans son, Karl XII, som på sommaren fyllde 15 år, förklarades på hösten myndig av den i Stockholm sammanträdande riksdagen.

   Karl XII hade ärvt fädernesläktens kraft och maktvilja. Den nye envåldshärskaren blev föremål för livlig uppmärksamhet men hans karaktär förblev oåtkomlig och gåtfull. Han talade sällan om vad han tänkte och ville.
   Karl XII:s äldre syster Hedvig Sofia förmäldes med den unge hertig Fredrik.
   Flera makter var intresserade av att riva åt sig sin del av det svenska Östersjöväldet. Tsar peter av Ryssland ville nå fram till Östersjön. August II, kurfurste av Sachen och konung i Polen, ville erövra Livland. Den danske kungen tycket sig kunna samverka med August Ii och tsar Peter. Åren 1689 och 1699 ingicks förbund, riktade mot Sverige, mellan Ryssland, Polen och Danmark-Norge. Deras angrepp innebar en fruktansvärd fara för den svenska staten.
   Det stora nordiska krigets första år medförde emmellertid lysande framgångar för de svenska vapnen.  Sveskarna besegrade August II, och slöt fred 1706 i Altranstädt. Efter freden i Altranstädt beredde sig Karl XII att på allvar ta itu med Ryssland.  Tsaren lät dock sina trupper undvika öppen strid med de framryckande svenskarna och tillämpade hänsynslöst "den brända jordens taktik": de områden, där svenskarna skulle gå fram, förhärjades av ryssarna själva. 
   Den svenska armén måste övervintra i Ukraina, och till råga på allt blev vintern 1708-1709 oerhört kall. Den åsamkade den karolinska hären fruktansvärda förluster och bröt ned dess kraft.
   Karl XII skred till belägring av staden Poltava, 1709, belägen vid Dneprs biflod Vorskla. Kungen var skottskadad och kunde inte själv deltaga i striden. Svenskarna blev slagna och sökte nu hjälp av det stora turkiska riket och dess lydstat Krim. En del av hären upphanns av ryssarna och gav sig fången.
   1710 föll de svenska östfästningarna Viborg, Reval och Riga för ryska angrepp. Danskarna gick till angrepp mot Skåne, men blev slagna vid Hälsingborg.
   Det svenska folkets kraft att motstå olyckorna mattades i hög grad av en under åren 1710 och 1711 grasserande orientalisk böldpest.
   Tre gånger under kung Karls uppehåll i Turkiet gick sultanen i krig med Ryssland, men med ringa slutlig framgång.  År 1714 fick Karl XII den turkiska regeringens tillstånd att återvända hem. I december 1715 återkom han, efter 15 års frånvaro, till det egentliga Sverige.
   Karl XII gjorde två allvarliga försök att göra erövringar i Norge. 1718 påbörjade han en belägring av Fredrikstens fästning utanför staden Fredrikshald. Där föll han för en kula den 30 november 1718.

  

Tsarens hemliga vapen
Nederlaget vid Poltava

Katarina I historia och tid med Peter den Store av Ryssland
Karl i Turkiet

Bonden Halvord Bryngelssons förhållande till konung Karl XII

Fredrikshall och Karloinerna
Kungen såras
Slaget vid Stäket 1719