Dufva

Västergötland - min hemtrakt

Min släkt kommer från trakten kring sjön Mjörn i Västergötland. I min jakt på anor från detta landskap så har jag upprättat flera databaser som jag hoppas att jag så småningom skall kunna publicera på Internet.

Västergötland intog till övriga Götaland en gång i viss mån samma ställning som Uppland hade i det gamla sveaväldet. Det var den tätast befolkade huvudbygden och det mäktigaste och rikaste landskapet. Västegötland var dessutom det område över vilket bosättningen och sedermera en högre kultur främst vunnit insteg i det övriga Sverige.
För Sveriges utveckling är det ett betydelsefullt faktum, att Västergötland nådde ut till havet (Kattegatt). Många tror nog att ex-vis Göteborg tillhör landskapet Bohuslän, men så är inte fallet - om man bortser från de delar av Hisingen som inkorporerades 1967. i själva verket tillhör såväl Partille, Härryda som mölndal (exkl Lindome socken) liksom Göteborg söder om Göta Älv landskapet Västergötland. Bohuslän blev en del av Sverige i och med freden i Roskilde 1658. Dessförinnan var Göteborg och dess föregångare Gamla och Nya Lödöse Sveriges enda öppning mot havet.

Innehåll

Västergötland är ett landskap i Götaland i västra Sverige mellan Bohuslän, Halland och Kattegatt i väst, Dalsland, Vänern och Värmland i norr samt Närke, Vättern och Småland i öster. Västergötland består till övervägande del av bördigt slättland. Över slätten reser sig karaktäristiska platåberg såsom Kinnekulle, Billingen och Ålleberg. Göta älv bildar till stor del gränsen mot Bohuslän. I Västergötland ligger bland annat den grunda Hornborgasjön som är känd för sitt fågelliv. Landskapet har 32 000 bevarade fornlämningar.

  Beläget mellan Göta älv, Vänern och Vättern samt i söder övergående i det sydsvenska höglandet, har Västergötland en väsentligt olika natur i skilda delar. I själva verket är det väl knappast någon annan provins i Sverige som rymmer sådana motsättningar som Västergötland. I norr upplever man urskogens mystik.      Vägarna till Mälarbygderna går över den oändliga skogstrakten Tiveden förbi sjöarna Skagern och Unden. Landskapets huvudbygd är vänerslätten, vars jämna yta endast här och var avbryts av brant uppstigande platå- och taffelberg.
   Mellan Billinge och Vänern utbreder sig den plana Skaraslätten, täckt av lera eller sand. Här är större delen av området uppodlad. Genom smärre skogsbälten skiljs skaraslätten från slätterna kring Nossan, på Kållandshalvön och kring Kinnekulle. Söder om Vänersborg vidgar sig Göta älvs dalgång till Tunhemsslätten, vars natur är lik de övriga vänerslätternas.
   Större delen av södra Västergötland utgör en del av det sydsvenska höglandet. Här liksom i Småland är den norra randzonen starkt sönderbruten och rik på sjöar. Över de ofta trånga dalgångarna höjer sig branta bergshöjder, och smala och långsträckta dalsjöar finns istort antal. Bebyggelsen har koncentrerats till dalarna, medan övriga landet är skogsmark.

Länktips

Alingsås
Göteborgsregionen
Grästorps kommun
Hjo kommun
Kinds härad
Lidköping

Borås släktforskare Mariestad
Mölndal
Svenjunga kommun
Skara kommun
Skövde kommun
Tidaholm kommun
Ulricehamn
Vänersborg
Västergötland
Nytt län från 1 januari 1998

   Av äldre profana slottsbyggnader finns åtskilliga kvar, men flera är förstörda. Borgar fanns tidigt i Kungslena, Årnäs, Opensten och Ymseborg.
   Kungslena gård är ett gammalt folkungagods, vars första kände ägare var Birger jarl och Torgils Knutsson. Gården är fridlyst som byggnadsminnesmärke.
   Under folkungatiden byggdes och Axvall och Gälakvists slott och biskopsborgarna vid Brunnsbo, Husaby och Läckö.
   Husaby var vid mitten av 1000-talet biskopssäte och fick troligen i detta sammanhang en liten stavkyrka. bland inventarierna märks en biskopsstol från 1200-talet samt altaruppsats och predikstol i barock. På 1100-talet byggdes denna kyrkan om i sandsten.
   Medeltida är det ännu bestående stenbockska Torpa, medan Vasatidens Grävsnäs nu är en ruin, och Hällekis, Börstorp och Koberg ombyggda.
   I tidig medeltid uppfördes på Loholmen i Anten borgen Loholm, av vilken nu återstår en del stenrester. Med sten från den gamla borgen byggdes en ny i slutet av 1500-talet, vilken brann - enligt sägnen på grund av besvärjelse - vart hundrade år, 1634, 1734 och 1834.
   Torpa stenhus är den enda bevarade medeltida spärrfästet vid vägarna till det fordom danska Halland. Det uppfördes på 1400-talet, men övergavs redan på 1600-talet och har stått obebott sedan dess.
   Bland senare arkitektoniskt märkligare slott och herrgårdar kan nämnas Stola, Marieholm, Kavlås, Gällö, Almnäs m. fl. -
Det märkligaste av slotten är dock Läckö, som stammar från 1200-talet, brändes under unionstiden och återuppbyggdes vid 1400-talets slut. Slottet ombyggdes senare nästan helt av magnus Gabriel de la Gardie.

Naturupplevelser

Billingens Naturområde
Göta kanal
Hunneberg
Kinnekulle
Marks härad - topografi
Skyddad natur
Älvsborgs län

trana11.jpg (27098 bytes)
Trana

Som det första i större utsträckning kristnade svenska landskapet har Västergötland ett stort antal gamla kyrkor, bland vilka några hör till pärlorna i vår medeltidskonst. Av de första stavkyrkorna, som började byggas redan på 1000-talet, finns dock endast obetydliga rester bevarade; Sveriges enda kvarstående stavkyrka, Hedareds kapell mittemellan Borås och Alingsås, härstammar från medeltidens senare del. Kyrkor i kalksten och sandsten har emellertid redan uppförts i slutet av 1000-talet, då inflytandet från England var starkast, medan inflytandet från söder började göra sig gällande i slutet av 1100-talet. Till den äldre gruppen kan räknas Husaby, till den senare bl. a. de tre rundkyrkor som funnits i Falbygden men av vilka blott Skörtorp är bevarad. De förnämsta medeltidskyrkorna, Varnhems kloster och Skara domkyrka, uppfördes huvudsakligen på 1200-talet.

Sevärdheter

Ekehagens Fornstidsby
Gudhems Nunnekloster
Karta över Västra Götalands län

Gudhems kloster
Gunnebo slott
Husaby biskopsborg
Larva Bäsing
Levene kyrka
Nääs slott
Skara domkyrka
Torpa stenhus
Varnhems kloster
Varnhems klosterkyrka
Västergötlands Museum

Man sov på ett höränne eller en daggvåt skulle
och vaknade, vaskade sig vid en pump.
Långt borta stod i krikonblått morgondis Kinnekulle.
Man rökte; och visslade plötsligt en stump.
Som torparens katt spann ens nerstänkta gamla cykel
på vägar, där sällan en bil var att se.
Men fjärilslikt fladdrade flickornas gnabb och gyckel,
när svettig man föll vid ett lantligt kafé.
Så skälvande nära var sommarnattens stjärna
när sakta man sjönk i ett hav av hö
med dansbanors bondevalser kvar i sin artonårshjärna.
- Zigernatid, landsvägsliv, valpår adjö.

Johannes Edfelt

Andra släktforskare

Edlunds släktforskning
Guns anfäder
Sören Alvegårds hemsida
Håkan Bergström och Gun Hassels släkthistoria
Jorge Lintrup: Min släktforskning
Släkten Unge från Västergötland
Örby socken Marks Härad, av Jörgen Frosthage