Stora Lundby
 Det finns flera namn på samma bygd, äldst är faktiskt varken Stora Lundby eller Gråbo. Det är Lundby. Lärjeån är den å som ger stadsdelen Lärjedalen dess namn. Lärjeån börjar öster om Olofstorp och mynnar ut i Göta älv.
Stora Lundby började användas i slutet av 1800-talet, troligen för att orten inte skulle förväxlas med Lundby på Hisingen. Socknar: Angered, Bergum, Stora Lundby, Skallsjö.

Vättle härad
Tingsplats: Lerum
Vättle (tidigare Vätla) härad bestod under medeltiden liksom senare av fem socknar. Den äldsta kände häradshövdingen var Ragvald Torbjörnsson 1410. Bland hans närmaste efterträdare märks Olof Henriksson 1428-37, väpnaren Bengt Pik 1446, som bodde på sin sätesgård Öjared inom häradet, samt väpnarna Magnus Rolandsson (snedbjälke med två rosor i vartdera fältet) 1483 och dennes son Roland Magnusson 1499, vilka båda efter varandra bodde på sätesgården Råda i Askims härad.
Vid nya tidens början förenades Vättle med Sävedal och Bollebygd till en gemensam domsaga. Häradshövding därstädes blev frälsemannen Erik Stensson 1525-29.
Bollebygd bortföll redan i september 1529, då fogden Peder Olsson erhöll kunglig fullmakt å häradsrätten över Sävedal och Vättle härad, som Erik Stensson hade tillförenade. Peder Olsson efterträddes den 7 oktober 1532 av fogden Joen Småsven som tidigare varit häradshövding i Bollebygds och Askims härad. Han omtalas som fungerande i Vättle ännu 1534. Under de närmaste decennierna finnes spridda belägg för att Vättle, Sävedal och Askim åtminstone från 1537 kommit att bilda gemensam domsaga.
Följande personer har varit häradshövdingar i Vättle: Fogden Herlof Jöransson 1537-38, även häradshövding i Sävedal och Askim. Jöran Skrivare i Älvsborg 1550-51, frälsemannen Nils Persson till Råda (Askims hd), som den 6 mars 1558 erhöll kunglig fullmakt, er endast i Vättle utan även i Sävedal och Askim. Å Nils Perssons vägnar tjänstgjorde 1559 i Sävedal fogden Lars Matsson i Åkartorp. Redan 1552 hade Persson dock uppehållit tjänsten i dessa tre härad, samtidigt som han fungerat som häradshövding i det närbelägna Ale.
Vättle, Sävedal och Askim fortsatte sedermera att utgöra en gemensam domsaga till 1621, då Sävedal bortföll
Häradshövdingar i de tre förenade häradena har varit överstebefallningsmannen på Älvsborgs slott Anders Olofsson (Oxehufvud) 1571 och sannolikt till sin död 1618. Arvid Persson tjänstgjorde 1568 som lagläsare. Måns Larsson var 1572-91 lagläsare. Överste Bengt Kafte 1620-21.
Under 1619 har häradshövdingräntan från Vättle förbehållits kronan.
Sedan Sävedal sistnämnda år avsöndrats från domsagan, hade Vättle och Askim jämte Östra Hisingen alltjämt gemensamma häradshövdingar ända till periodens slut, nämligen den nyss omtalade Bengt Kafte till dennes frånfälle 1636, sonen Erland Kafle 1638 och till 1653, stadspresidenten i Göteborg Lars Broman 1653 och till 1667 samt assessorn i åbo hovrätt Mikael Gyldenstolpe 1667 och till sin död 1670. Denne efterträddes av sonen Nils Gyldenstolpe till slutet av 1680.Tingsförättare i Vättle härad under tiden 1600-1680 har varit: Anders Olofsson (Oxenhufvud) häradshövding i häradet 1600-1606. Anders Torkelsson i Pixbo 1609-1644, Johannes Petreus 1645-1667, Israel Sparrman 1668-1674, Johan Thiberg 1675 och Erik Eking 1676-1680.
Sävedals härad med östra Hisingen Tingsplats: Högen 1667-71, därefter Långenäs. Sävedals härad bestod under medeltiden av fyra till sex socknar. Av dessa införlivades Härlanda efter 1528 med Nylöse stad, och Utby uppgick omkring 1600 i Partille. Härigenom uppkommo de senare fyra socknarna Härryda, Landvetter, Örgryte och Partille. Örgryte har från och med 1922 införlivats med Göteborgs stad.